Svensk Kirurgi nr 1-24

45 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 1 • 2024 Nationella riktlinjer avgörande faktor för högkvalitativ endoskopisk behandling är tillräckliga volymer. Han berättade om arbetet som gjorts på Sahlgrenska med att utveckla denna kompetens. Genom att även genomföra behandlingar av kolorektala lesioner kan tillräckliga volymer för adekvat kompetens i ingreppen uppnås. Synliga lesioner bör beskrivas enligt Parisklassifikationen, på samma sätt som för lesioner i övriga delar av gastrointestinalkanalen. För lesioner som ej penetrerar djupare än mukosan, är endoskopisk resektion numera förstahandsbehandling då risken för lymfkörtelmetastaser är mycket låg på 1,3 procent. Lesioner som penetrerar ned i submukosan (T1b) kan ibland resekeras med botande intention om tumören inte växer för djupt ned i submukosan och patienten dessutom saknar övriga riskfaktorer för lymfkörtelmetastasering. De principiella behandlingsmetoderna endoskopisk mukosaresektion (EMR) och endoskopisk submukosadissektion (ESD) beskrevs. EMR innebär att en diatermislynga placeras runtom lesionen och är tekniskt lättare, går snabbare och har lägre komplikationsfrekvens jämfört med ESD. Nackdelen med EMR är att man vid större lesioner inte kan göra en-bloc resektioner. EMR vid stora lesioner innebär så kallad piecemeal-resektion och är associerat med lägre andel R0-resektioner jämfört med ESD. Efter endoskopisk resektion av fokala lesioner samt vid dysplastisk BE utan synliga lesioner ska kvarvarande slemhinna abladeras. Radiofrekvensablation är mest använd då den uppvisar störst reproducerbarhet. Komplikationer till ablation är huvudsakligen strikturutveckling och blödning. En glimt av framtiden Peter Elbe avslutade sessionen med att ge oss en glimt av framtiden för behandling av BE. Han betonade att prognosen vid tidig Barrettcancer är mycket god. I takt med att fler och fler patienter genomgår endoskopiska behandlingar kommer långtidskomplikationer av dessa öka i antal. I dagsläget rapporterar cirka 30 procent av patienter som genomgått endoskopisk behandling dysfagi i efterförloppet även om en striktur inte kan påvisas. Endoskopiska resektioner har visats ge nedsatt motilitet i esofagus. Begreppet esofagusstriktur saknar i dagsläget en klar definition vilket begränsar möjligheten att utvärdera funktionella resultat av endoskopiska behandlingar. Nya metoder för bedömning av esofagusmotilitet finns. De är ännu inte i kliniskt bruk i Sverige men kommer sannolikt medföra ökad kunskap om dysmotilitet i esofagus efter endoskopisk terapi om och när de introduceras i kliniken. Nya verktyg för diagnostik och detektion Peter Elbe lyfte också på locket till hur vi kan förbättra diagnostiken och detektionen av BE. I nuläget rekommenderas inte screening för BE men nya metoder som till exempel Cytosponge kan förbättra identifikationen av patienter med odiagnostiserad BE i befolkningen framöver. Cytosponge är en liten kapselförsedd svamp som sväljs ned i matstrupen. Kapseln löses upp i magsäcken och svampen retraheras med hjälp av en tråd fäst i svampen. Vid retraktionen förs celler från esofagus med upp och analyseras. Cytosponge har utvärderats mot konventionell handläggning och ökade då väsentligt detektionen av BE hos patienter med GERD jämfört med rutinsjukvård. Nya verktyg och biomarkörer som förbättrar prediktionen av vem som kommer att progrediera till höggradig dysplasi och cancer är också under utveckling. Sannolikt kommer detta leda till en mer individualiserad uppföljning av BE framöver. Slutligen pågår utvecklingen av AI-verktyg för att underlätta detektion av lesioner samt och utvärdera kvaliteten på endoskopin. Sammanfattning Symposiet lyfte betydelsen av en väl utförd skopi av kunnig skopist, second opinion av GI-patolog för att verifiera dysplasigrad, högdos behandling med protonpumpshämmare till alla patienter med BE för att förhindra progression av sjukdomen samt den växande rollen som endoskopiska behandlingsmetoder och ablationsbehandling spelar för patienter med BE med dysplasi och fokala lesioner. Framtiden kommer sannolikt innebära ökat fokus på långtidsresultat efter endoskopisk behandling, insatser för att öka identifikationen av patienter med BE i befolkningen och AI-verktyg för att förbättra kvaliteten på den endoskopiska diagnostiken.  Bild från Lars Lundells presentation om Barretts Esofagus. Barretts Esofagus och cancerutveckling Patofysiologi Före- och efterbilder från en ESD-patient med höggradig dysplasi. Tillstånd för publiering av Martin Jeremiasen.

RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=