69 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 2 • 2024 krav skickas till alla ”par” vid inbjudan i programmet; med minst 2-3 träffar per termin inkluderande mottagning, jour, angio och operationsverksamhet. Många beskriver också möjligheter att med sin mentor diskutera andra ämnen: yrkesval, familjestruktur, utbildningsväg och liknande ämnen. Adepterna bjuds också in att medverka vid det årliga Svenska kärlmötet för att lyssna på aktuella ämnen, mingla med de andra adpeterna, sina mentoroer och träffa potentiella framtida kollegor. Mentorsåret slutar med en avslutningsdag där man summerar årets erfarenheter, inkluderande fallpresentationer och gemensam middag. De flesta adepterna uppfattar att de får en god matchning med en mentor, som det är lätt att skapa en relation med i regionen där de bor. Erfarenheter från adepter i mentorsprogrammet Två tidigare adepter delar med sig av sina uppleveler av mentorsprogrammet. David McGreevy, numera färdig kärlkirurg i Örebro och Therese Öqvist, ST-läkare på kärlkirurgen i Västerås. Vad betydde mentorsprogrammet i kärlkirurgi för dina yrkesval ? David: För mig var kärlkirurgi aldrig något alternativ som framtida specialitet förrän jag fick möjligheten att gå mentorskapsprogrammet. Jag hade alltid tänkt bli thoraxkirurg. Men möjligheten att få direktkontakt med kärlkirurgin i min region Örebro och med min mentor Tal Hörer sådde ett frö av intresse som sedan blommade ut. Efter det fanns det inget annat alternativ till specialitet, kärlkirurgi var det enda jag ville hålla på med. Therese: Jag var intresserad av kärlkirurgi redan innan jag sökte men genom mentorsprogrammet fick jag en bättre inblick i hur en arbetsdag på kärlkirurgen faktiskt ser ut och utmaningen att hantera de komplexa kärlkirurgiska patienterna. Därefter kändes valet att söka ST-tjänst på kärl som självklart. Vad var bäst med ditt mentorsår? David: Bäst med mitt mentorskapsår var dels, som beskrivet ovan, att komma i kontakt med Tal, men också att få träffa andra adepter som gick mentorskapsprogrammet för utbyta tankar och erfarenheter kring kärlkirurgi Therese: Att jag fick vara med och assistera på operation med operatörer som var måna om att jag skulle lära mig så mycket som möjligt. Jag kände också att jag fick bevisa för mig själv att jag ”pallade med” de ibland långa kärlkirurgiska operationerna. Råd till nästa generation som funderar på att ansöka till mentorsprogrammet? David: Mitt råd är att utnyttja chansen. Det är en unik möjlighet att få en bättre inblick i en specialitet som man ofta inte kommer i så mycket kontakt med under utbildningen. Och även om man redan har kontakt med sin kärlklinik så ger det möjlighet att träffa andra med ett liknande intresse för kärlkirurgi. Therese: Testa! Man behöver inte vara säker på att man vill bli kärlkirurg för att söka, men om man som jag ser det som för sitt framtida yrkesval är det en utmärkt möjlighet att få lära känna kliniken och sina framtida kollegor. Framtiden för kärlkirurgi Inom 3-6 år kommer antalet ATläkare att minska. Färre unga läkare kommer att exponeras för kärlkirurgi under utbildningen och en viktig rekryteringsväg försvinner. Förhoppningen är att mentorsprogrammet kommer att fortsätta under många år och skapa ingångar för intresserade potentiella framtida kärlkirurgiska kollegor. Kärlkirurgi Suturövningar med riktiga graftmaterial och instrument i samarbete med sponsorer är mycket uppskattade, liksom simulatorövningarna med EVAR och iliaka-PTA.
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=