Svensk Kirurgi nr 3-24

146 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 3 • 2024 Från dröm till rutinsjukvård Idén om robotassisterad kirurgi föddes redan på 60-talet men tekniska begränsningar lät det dröja in på slutet av 90-talet tills de första kliniska studierna startade avseende robotsystemet Mona på människa1. Robotkirurgin studerades från början som en komponent i ett telekirurgiskt system av amerikanska försvarsdepartementet. Tanken var att avancerad kirurgi skulle kunna flyttas närmare slagfältet tack vare en robot, styrd av en kirurg i ett bakre läge, något som dock ännu inte kommit i praktisk tillämpning1. En viktig orsak till detta är att signalerna från kirurgkonsolen till den kirurgiska roboten (och patienten) är svåra att skydda och således relativt enkelt kan störas eller avbrytas. År 2001 utfördes framgångsrikt en robotassisterad kolecystektomi på en patient i Frankrike med konsolkirurgen i USA. I en första publikation av Cadière et al 2001 beskrevs den nya telekirurgiska tekniken som fungerande men utan uppenbara fördelar jämfört med konventionell laparoskopi2. Tidigt gjordes bedömningen att robotplattformen sannolikt skulle kunna ge fördelar vid kirurgi där manöverutrymmet med raka laparoskopiska instrument var begränsat1. Kolorektalkirurgi Idag utförs robot-assisterad kirurgi på en mängd indikationer men inom kolorektalkirurgin har huvudimplementeringen varit inom rektalcancerkirurgin. I Sverige har robot-assisterad kirurgi funnits sedan början av 2000-talet då den togs upp av urologer för att sedan följas av gynekologer och kolorektalkirurger. Andra kirurgiska specialiteter som övre gastrointestinal kirurgi, thoraxkirurgi och barnkirurgi har också i varierande omfattning introducerat robotkirurgi. Kolorektal robotkirurgi i klinisk rutinsjukvård introducerades 2010 vid Universitetssjukhuset i Linköping. Sedan 2014 har robotassisterad kirurgi registrerats i Svenska Kolorektalcancerregistret, och under mitten av 2010-talet ökade användningen rejält. År 2021 utfördes hälften av alla rektalcanceroperationer med robotassistans, 2023 hade denna andel stigit till nästan 65 procent3. (Se figur 1.) Nuläget i Sverige Det finns begränsat med data som har kunnat visa fördelar med robotkirurgi jämfört med traditionell laparoskopisk kirurgi men tekniken har accepterats och införts över hela landet. Intuitive hade 2023 levererat över 50 system i Sverige. Nästan alla Kolorektalkirurgi Kolorektal robotkirurgi får ökad spridning i Sverige Företrädare för Arbetsgruppen för minimalinvasiv kolorektal kirurgi i Sverige (AMIS) utvecklar artikeln i nummer 2 med ett fokus på nuläget i Sverige. Vi får också två exempel på införandet av robotassisterad kolorektalkirurgi det senaste året. Mer om AMIS finns att läsa på sfkrk.se/om-sfkrk/arbetsgrupper . AMIS AMIS är ett kollegialt utbildningsinitiativ vars syfte är att stödja de enheter som fortfarande utför en låg andel minimalinvasiva kolorektala operationer, så att de kan utvecklas och komma igång med en robust minimalinvasiv verksamhet. Samordnande Professor Peter Matthiessen – Örebro, Docent Mattias Prytz – NU-sjukvården, Dr Erik Agger – SUS Malmö. Regionala representanter Dr Marit Tiefenthal, Ersta diakoni – Region Stockholm, Dr Christoffer Odensten, Sunderbyns sjukhus – Norra sjukvårdsregionen, Dr Jakob Hager, Vrinnevisjukhuset – Sydöstra sjukvårdsregionen, Dr Charlotta Larsson, Östra sjukhuset Sahlgrenska – Västra sjukvårdsregionen, Dr Linus Axelsson, Blekingesjukhuset Karlskrona – Södra sjukvårdsregionen, Pernilla Bihl, Falu lasarett, Region Mellansverige. Erik Agger. Peter Matthiessen. Christoffer Odensten. Linus Axelsson. Foto: Hanna Franzén. Marit Tiefentahl. Charlotta Larsson. Jakob Hager. Mattias Prytz.

RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=