Svensk Kirurgi nr 2-18

98 SVENSK KIRURGI • VOLYM 76 • NR 2 • 2018 fått sitt recidiv inom tolv månader efter primäroperationen benämndes tidiga recidiv och de som fått sin diagnos efter tolv månader eller mer klassades som sena recidiv. Tjugofem procent av patienterna fick tidiga och 75 procent fick sena recidiv. Patienter med primärt tumör- stadium III och tidigare icke strålade patienter var signifikant vanligare i gruppen med tidiga recidiv. Medi- antiden till recidiv var två år för de som erhållit strålbehandling i sam- band med primärtumören och 1,5 år för de som enbart behandlats med kirurgi (p=0.004). Medianöverlevnad räknat från lokalrecidivdiagnos var 1,2 år sett till alla patienter. Det var ingen sig- nifikant skillnad i överlevnad mellan patienter med tidiga respektive sena recidiv. Patientens ålder vid diagnos och om resektion av lokalrecidivet utförts eller ej hade störst betydelse för prognosen. Faktorer som styr recidivkirurgi Kurativt syftande kirurgi är enda chansen till bot för patienter med lokalrecidiv. I Delarbete II ville vi ta reda på vilka faktorer som faktiskt påverkar detta beslut, då det tidigare är mycket lite undersökt. Vi ville dessutom undersöka hur dessa fak- torer påverkar överlevnaden hos de patienter som får kurativt syftande behandling. Liksom i delarbete I inkluderades patienter som opererats för primär rektalcancer mellan 1995–2002, men denna gång inkluderades både R0- och R1-resecerade patienter. Den initiala selektionen baserades på uppgifter från SCRCR, men uppgif- ter avseende primärtumör och recidiv inhämtades från journalkopior från behandlande sjukhus. Knappt 85 procent av patienterna var symptomatiska vid diagnos och det vanligaste symptomet var smärta (30 %). En dryg tredjedel (35 %) fick kurativt syftande behandling. Fakto- rer som signifikant ökade sannolikhe- ten för detta var låg ålder, symptom- frihet vid diagnos och ett lokalrecidiv enbart beläget i tarm, urinvägar eller inre könsorgan. Även faktorer relate- rade till primärtumören spelade roll. Patienter som opererats med främre resektion och med lägre stadium av primärtumören (stadium I–II) blev i större utsträckning behandlade med kurativ intention. Vid undersökning av enbart de patienter som behandlats med kura- tiv intention, så innebar förekomst av samma faktorer som ovan även en förbättrad överlevnad. Av de som behandlats med kurativ intention Figur 1. Flow-chart över inkluderade patienter i delarbete II-IV. Figur 2. Kaplan-Meier-kurva som illustrerar överlevnad hos de patienter som behandlats med kurativ respektive palliativ intention i delarbete II. P-värdet anger skillnad i överlevnad beräknat med log-rank-test. Avhandlingsreferat