Svensk Kirurgi nr 2-18

107 SVENSK KIRURGI • VOLYM 76 • NR 2 • 2018 sera sig för endoskopi. På sina resor till Japan i slutet av 1960-talet och i början av 1970-talet kom Lennart Wehlin i kontakt med ERCP och åkte sedan hem och gjorde den första ERCP:n i Sverige på Allmänna Sjuk- huset i Malmö 1972. Inom loppet av tio år gjordes fler än 2000 ERCP i Malmö. Under den här tiden blev Malmö centrum för ERCP med många internationella och nationella gäster. Terapeutiska implikationer Så småningom började man förstå den terapeutiska potentialen med ERCP. År 1972 lyckas man för första gången ta bort en gallgångs- sten med biopsitång och året därpå extraheras en gallsten med en poly- pektomisnara. Ett stort genombrott var den samtidiga lanseringen 1974 av sfinkterotomin i Japan och Tysk- land. Nu kunde man extrahera mer än 90 procent av gallgångsstenarna – ofta delades bara sfinktern och stenen fick passera ut passivt. Under ett möte i Mexico 1974 bestämmer en grupp pionjärer att metoden ska heta ERCP. Åren efter 1975 präglas av ett intensivt utvecklingsarbete med att anpassa tänger, korgar, laser- och ultraljudstekniker för att optimera behandlingen av gallgångsstenar. Framgångarna blir så stora att ERCP ersätter öppen koledokotomi som primär terapeutisk metod för stenar i gallgångarna. PTC och stentar Malign gallgångsobstruktion förblev dock en stor endoskopisk utmaning under 1970-talet och istället lanse- rades perkutana metoder att dränera gallvägarna varav PTC utvecklad av Burchardt 1979 blev mest känd. Men det var bara en tidsfråga och 1980 publicerar Peter Cotton i Eng- land och Nib Soehendra i Tyskland sina första fall med lyckad dekompri- mering av maligna gallgångsobstruk- tioner med hjälp av endoskopisk anläggning av stentar. Sedan sker en industridriven utveckling av olika typer av gallvägsstentar och kanyle- ringsinstrument som gör att ERCP med tiden ersätter kirurgisk behand- ling av palliativ och malign obstruk- tion av gallvägarna. Fortsatt utveckling Fiberskopet ersätts av videoendo- skopet med CCD-kamera under 1980-talet vilket underlättar instru- menthantering och undervisning. Under 1990-talet förlorar ERCP sin diagnostiska betydelse till fördel för magnetkamera och endoskopiskt ultraljud. I modern tid görs mer vetenskapliga studier av ERCP:s betydelse för diagnostik och behand- ling av sjukdomstillstånd i gallvägar och pankreas. De tidiga åren hade präglats av en så stor entusiasm att man hade bortsett från säkerhet och organiserad utbildning. Nu lär man sig också att identifiera patienter Lennart Wehlin gjorde den första ERCP:n i Sverige. med hög risk för post-ERCP pan- kreatit. Framtiden I år kan vi se tillbaka på en impo- nerande 50-årig resa som etablerat ERCP som förstahandsmetod för ett antal olika sjukdomstillstånd i gall- vägar och pankreas. Hur framtiden kommer att utvecklas är en gissnings- lek men ERCP har förutsättning att integreras med andra metoder som exempelvis endoskopiskt ultra- ljud. Dessutom skulle intraduktal diagnostik och behandling kunna utvecklas ytterligare baserat på en ERCP-plattform. En central fråga för framtiden är hur kvaliteten och utbildningen ska säkras för den här 50-årsjubilaren.  ERCP