Svensk Kirurgi 4-18

192 SVENSK KIRURGI • VOLYM 76 • NR 4 • 2018 aortasjukdomar samt trauma. Jag har varit med i arbetet med att etablera sektionens program för endovaskulär aortakirurgi, ett område inom kärlki­ rurgin som revolutionerats de senaste åren med möjlighet till minimalinva­ siv behandling av patologier i aorta från klaffplanet till aortabifurkatio­ nen. Med tanke på Uppsalas ledande position i aortaforskning har enheten haft en stor efterfrågan från interna­ tionella kollegor som vill besöka vår verksamhet, och jag har därför etable­ rat ett fellowship-program (Uppsala Aortic Fellowship) som är knutet till klinik och forskning inom aortasjuk­ domar. Mer än 30 välmeriterade kärl­ kirurger under utbildning från alla världsdelar sökte till detta fellowship- program vid första annonseringen, och positionen är för närvarande tillsatt av dr Anne Burdess, kärlki­ rurg från Skottland som tillbringar ett år i Uppsala. Forskningsmässigt handleder jag ett tiotal doktorander i olika projekt som rör patofysiologi, prevention och behandling av aorta­ sjukdom, samt inom epidemiologisk traumaforskning. Jag har ett stort intresse för registerbaserad forskning, ett av svensk kirurgis spetsområden inom kirurgisk epidemiologi, och är ordförande för det internationella kärlkirurgiska registersamarbetet Vas- cunet , samt associate editor för tid­ skriften European Journal of Vascular and Endovascular Surgery . Aktuell forskning Aorta Aortasjukdomar utgör en viktig del av hjärt- kärlsjukdomspanoramat i världen. Förekomsten av sjukdomar i kroppspulsådern ökar med åldern. Med en åldrande befolkning, för­ bättrad diagnostik och moderna behandlingsmetoder ökar både antalet patienter med känd aortasjukdom och andelen patienter som kan erbjudas behandling för sin sjukdom. Målsätt­ ningen med de projekt som ingår inom ramen för aortaforskningen är att: 1. Studera sjukdomsprocessen i aorta för att identifiera möjligheter till att hindra dess utveckling, och 2. Utvärdera och utveckla hur man bäst förebygger allvarliga konse­ kvenser av aortasjukdom genom screening och medicinsk behand­ ling, samt 3. Optimera behandlingsresultaten för de patienter som fortsatt genom­ går kirurgisk behandling för sjuk­ domar i kroppspulsådern Patogenes Riskfaktorer för aortasjukdomar är till stor del desamma som för övrig hjärt-kärlsjukdom. Hos patienter med aneurysmutveckling är lagren i kärlväggen skadade, med minskad förekomst av stödproteiner (kollagen och elastin). Hur kärlväggssönderfal­ let initieras och varför det progredie­ rar hos vissa personer till utveckling av stora livshotande aneurysm är dock inte känt. Studier av patogenes vid aorta­ sjukdom baseras på in vivo studier med molekylär bilddiagnostik för att analysera pågående aktivitet i kärl­ väggen hos patienter, vävnadsanalys av preparat från opererade aneurysm, och blodprover med analys av mar­ körer hos individer där sjukdomen är under utveckling. Forskargrup­ pen har idag tillgång till en bety­ dande biobank av vävnadsmaterial och blodprover från patienter med abdominellt aortaaneurysm (AAA) och kontroller. Biobanken innefattar i tillägg en kombination av kliniska data med lång uppföljning, vilket är avgörande för att kunna studera markörer för sjukdomsutveckling och progress. Molekylär bilddiagnostik är en ny och mycket lovande metod för att studera sjukdomsaktivitet i kärlvägg. Metoden bygger på en kombination av anatomisk avbildning av kärlträdet (med CT eller MR) kombinerad med funktionell bilddiagnostik med PET efter att patienten erhållit en radio­ aktivt märkt molekyl. Den vanligaste tekniken är PET-CT med radio­ aktivt märkt socker (FDG). Inom aortaforskning ger molekylär bild­ diagnostik en möjlighet att studera patofysiologin i kärlväggen under sjukdomens utvecklingsfas, och identifiera potentiella strategier för medicinsk behandling. En etablerad metod för att mäta sjukdomsaktivitet in vivo kan användas för att evaluera hur medicinsk behandling påverkar sjukdomsaktivitet. Vår grupp har tidigare studerat aneurysm med PET-CT. Nyligen har landets första PET-MR-utrustning installerats i Uppsala. Denna moderna utrustning har bättre upplösning än traditionella PET-CT, vilket är vik­ tigt då aortaväggen är relativt tunn. Tillgång till MR ger möjlighet att kombinera anatomisk och molekylär avbildning med bedömning av flödes­ förhållanden och perfusion i vävnad. Vi genomför i en studie PET-MR undersökning av aorta hos patienter med små och medelstora aneurysm samt hos patienter med aortadissek­ tion. För att fullt ut kunna utnyttja potentialen med molekylär bilddi­ agnostik behövs specifika markörer som kan avbilda patofysiologiska processer i aortaväggen. I ett samar­ bete med PET-centrum i Uppsala har Stora Forskarpriset 2018 Axiala PET-MR bilder av ett stort abdominellt aortaaneurysm. Fusionerad PET-MR bild visas till vänster, där gula och röda områden indikerar FDG-upptag i en cirkelformad aneu- rysmvägg. Kontrast-MR i mitten, och diffusionsviktad MR till höger.