Svensk Kirurgi 4-18

203 SVENSK KIRURGI • VOLYM 76 • NR 4 • 2018 från patienter med pankreascancer som opereras vid kirurgiska kliniken i Lund. Genom nationella och inter­ nationella samarbeten har ytterligare blodprover samlats in för verifiering av våra första experimentella fynd. In vitro och in vivo faciliteter finns tillgängliga på Biomedicinskt Center (BMC) vid Lunds Universitet för utvärdering av nya former av tera­ peutisk intervention. Tidig diagnostik CA 19-9 är den enda etablerade tumörmarkören i serum för pan­ kreascancer. Seriell mätning av CA 19-9 hos patienter med pankreascan­ cer kan användas för att monitorera respons på terapi. Användning av CA 19-9 som ett screeningverktyg rekom­ menderas inte på grund av bristande sensitivitet och specificitet. Det finns ett stort behov av att förbättra tidig detektion av pankreascancer med tanke på avsaknaden av tidiga, sjuk­ domsspecifika symptom samt de begränsningar som konventionell radiologi uppvisar. Tidig detektion av pankreastumörer kan vara möjlig genom sekundär screening i riskgrup­ per som exempelvis förstagradssläk­ tingar eller patienter över 50 år med nydebuterad typ 2 diabetes mellitus. Cirkulerande nukleosomer Genetiska förändringar vid pan­ kreascancer har kartlagts genom stora internationella samarbeten. Pankreascancer är en epigenetisk sjukdom som kännetecknas av för­ ändringar i DNA-metylering och post-translationella modifieringar (PTM) av histonproteiner. Epigene­ tiska förändringar sker tidigt i den maligna transformationen, och dessa förändringar skulle kunna fungera som nya typer av biomarkörer. Nukle­ osomer är repeterande subenheter av DNA och histonproteiner som utgör humant kromatin. De frisätts i cir­ kulationen och kan mätas som icke- invasiva biomarkörer. Vi har använt en ny ELISA-metod för att analysera och kvantifiera endogena nivåer av nukleosomer hos patienter (Figur 1). Som första forskningsgrupp i världen har vi påvisat den diagnos­ tiska potentialen hos cirkulerande cellfria nukleosomer för diagnostik av pankreascancer. Multivariabel analys definierade en panel av fem cirkule­ rande nukleosomer som gav en AUC på 0.95 för diagnostik av pankreasan­ cer, vilket var en förbättring jämfört med CA 19-9 med en AUC på 0.87. Kombinationen av CA 19-9 och en panel med fyra nukleosomer gav en AUC på 0.98 med en sensitivitet på 92 procent med 90 procent specifici­ tet (Figur 2) 3 . Prognostiska faktorer Staging enligt TNM-systemet utförs rutinmässigt för att bedöma prognos och styra behandling vid pankre­ ascancer. Däremot saknas specifika molekylära markörer som kan bidra till individualiserad prognostik och terapi. Pankreascancer är en ovanligt aggressiv tumör. I en tidigare studie 4 som inkluderande cirka 60000 ame­ rikanska patienter med pankreascan­ cer visade vi att även små pankreastu­ mörer har frekvent metastasering till lever och lunga. Kliniskt och moleky­ lärt är pankreascancer en heterogen sjukdom. Vissa tumörer progredie­ rar snabbt, medan andra har ett mer stillsamt förlopp. Många försök har gjorts för att subklassificera pankreas­ cancer på molekylär nivå, men fortfa­ rande har ingen subklassificering nått klinisk acceptans. Identifiering av nya prognostiska och prediktiva protein­ signaturer är av stor betydelse för att förstå de biologiska egenskaperna hos den enskilda patientens tumör så att behandlingen kan riktas rätt 5 . Referat Ihre-priset Figur 1. Nukleosomer fångas i en platta med hjälp av en nukleosom-specifik aptamer. De olika epigenetiska markörerna detekteras sedan med en antikropp som är kopplad till ett enzym som omvandlar ett tillsatt substrat till en mätbar signal 3 . Figur 2. Den diagnos- tiska precisionen för cirkulerande nukleo- somer för detektion av pankreascancer mot friska individer 3 . NuQ, nucleosome immuno- assay. Enzym Tillsatt substrat Detekterbar signal Nukleosom-specifik aptamer Antikropp för detektion Nukleosom