Svensk Kirurgi 4-18

230 SVENSK KIRURGI • VOLYM 76 • NR 4 • 2018 Antal kirurger Göran Wallin, endokrinkirurg och adjungerad professor i Örebro, pre­ senterade siffror från en kartläggning i Uppsala-Örebroregionen samt en nationell enkät till landets kirurgkli­ niker. Dessa visar att antalet kirurger stigit brant sedan 2013 och beräknas fortsätta de närmaste åren. Samtidigt har antalet kirurgiska ingrepp legat på samma nivå. Antalet ingrepp per kirurg och år är nu cirka 90, år 2023 beräknas det ha sjunkit till 76. Orsaken till det stigande antalet ST-block verkar bland annat vara förändrad schemaläggning med kor­ tare arbetspass, nattjoursveckor och ökat komputtag samt ökande behov/ krav på akutmottagningarna med fler jourlinjer än tidigare. Fler kirurger anställs alltså för att klara av akut­ uppdraget. Hur ska vi trots ovanstående upp­ rätthålla en bra kirurgutbildning? Och hur ska vi tillgodose att alla kirurger får tillräckliga operationsvo­ lymer och på så sätt garantera en god kirurgisk kvalitet? Referat Kirurgveckan KIRUB – viktig aktör Symposiedeltagarna fick inlednings­ vis lyssna på Hildur Thorarinsdottir, nybliven specialist i Lund och aktiv i KIRUB. Hon ser förbättringspo­ tential vad gäller kollegialitet, men­ torskap och formaliserad feedback. Vi behöver se till att alla kirurgiska ingrepp blir utbildningstillfällen där ST-läkaren gör hela eller delar av ingreppet utifrån kunskapsnivå. KIRUB är engagerad i arbetet med utbildningsboken. Utbildningen i Sverige är ojämlik och ST-läkare på storsjukhusen riskerar en försenad utveckling avseende opererandet på grund av stora akutuppdrag och brist på operationsutrymme. Uppfatt­ ningen är att man på mindre sjukhus ofta kommer igång tidigare med sin kirurgiska utveckling och på så vis får en bredare allmänkirurgisk grund. Holländsk modell Jaap Hamming, kärlkirurg på Leidens universitetssjukhus i Holland, berät­ tade om det holländska systemet för ST-utbildning. Systemet har genom­ gått stora förändringar i omgångar det senaste decenniet. Startskottet kom efter medial uppmärksamhet på grund av ett stort antal misstag/ felbehandlingar av utbildningsläkare. Dessa angav hög arbetsbelastning, frånvaro av handledning och emotio­ nellt stöd som orsaker. Man utgick från en kanadensisk modell och satte upp tydliga kom­ petenskriterier, införde formaliserad feedback och bättre handledning, (inklusive handledarutbildning och ett uttalat krav på handledning) och stöd för utveckling av mjuka kompe­ tensområden som kommunikation, samarbete och organisation. Till hjälp för utvärdering av tydligt definierade kliniska områden och årslånga defi­ nierade block har man ett utförligt formulär. Det är tydliga kravnivåer för alla år under den sexåriga utbild­ ningen och om man inte uppnått målkraven för det första året kan man få avbryta sin ST. Det ställs höga krav även på hand­ ledarna och kollegialitet och teamtän­ kande uppmuntras. Framtidens kirurgutbildning – ta vara på utbildningstillfällen och akutläkare! På Kirurgveckan i Helsingborg ordnade Utbildnings- kommittén ett symposium om hur kirurgutbildningen kan optimeras i framtiden. Utgångspunkten var de minskande operationsvolymerna per kirurg då vi blir fler och fler. Anette Persson, kolorektalkirurg i Kalmar, rapporterar från symposiet. ANETTE PERSSON Kalmar anette.persson3@ltkalmar.se