118 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 3 • 2022 Krigskirurgi stort intresse för kirurgi har varit med och skött arbetet. I regel arbetar de två veckor i sträck för att sedan ersättas av en annan kirurg när de är lediga. Under sina arbetsveckor delar de jourbördan med den utsända kirurgen men hen är även bakjour dygnet runt alla dagar. Transport till sjukhus nattetid är dock ofta mycket komplicerat på grund av säkerhetsläget, vilket gör att många nätter är lugna. Fredagar och lördagar är lediga dagar, men som kirurg jobbar du alla dagar även om man försöker minimera de operationer som utförs på fredagar till enbart akuta ingrepp. De dagliga uppgifterna består av avdelningsrond morgon och kväll, medicinskt stöd på akuten och öppenmottagningen men framför allt går tiden till akuta operationer. Hur långa arbetsdagarna blir beror helt och hållet på inflödet av akuta patienter, vilket varierar utifrån intensiteten på stridigheterna vid fronten. Operativt arbete med bredd Det operativa panorama som man möts av som kirurg i Läkare Utan Gränsers projekt kan variera väldigt mycket, men helt klart får man vara beredd att ta sig an sådant som man vanligtvis inte gör i arbetet på hemmaplan. Faktorer som tydligt påverkar vilken typ av kirurgi som man kommer att mötas av är: förmågan hos den offentliga sjukvården att hantera behoven i landet, närheten till den stridande frontlinjen men också närvaron av olika operativa specialiteter. I Läkare Utan Gränsers projekt i krigszoner försöker man minimera antalet utsända medarbetare som behöver evakueras vid en nödsituation. Av den anledningen har det endast funnits plats för en allmänkirurg på de uppdrag som jag har varit på. Mina uppdrag i Jemen har färgats av att sjukhusen var lokaliserade cirka 30 till 60 minuters bilfärd från frontlinjen, därtill har den långdragna konflikten i landet försvagat den offentliga sjukvården till att bli mer eller mindre icke-fungerande. Som den enda läkaren med specialistkompetens i Läkare Utan Gränsers projekt i Jemen, förväntas man kunna hantera alla de fall som kommer in till sjukhuset, i alla fall vad gäller den initiala kirurgiska behandlingen. I de flesta fall kunde vi färdigbehandla patienterna, men för de mest komplicerade fallen, oftast multipelt skadade, kunde vi efter den första stabiliserande kirurgin remittera till Läkare Utan Gränsers traumasjukhus i Aden alternativt till ett fungerande offentligt sjukhus med större resurser. Den största andelen operationsfall är krigsrelaterade skador som skottskador, minskador och andra typer av bombskador. Det är ovanligt att det kommer patienter med skador på torax, buk eller bäcken med pågående blödning från de stora kärlen. Dessa överlever i regel inte transporten från frontlinjen. Mocka var ett undantag, eftersom fronten ligger så nära fick vi flera stridande med pågående aktiv arteriell blödning, som krävde kärlkirurgisk rekonstruktion. Men då många fall ofta var associerade med komplexa frakturer valde vi ofta att shunta Operationssal i fältsjukhuset i Mocka. Sjukhusets enda operationssal, men i nödfall kunde två fall opereras parallellt i denna sal.
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=