131 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 3 • 2022 sedan 2020 rutinmässigt i Stockholm med genetiskt test av DNA i blod, inför start av cytostatika. Ärftliga varianter Av alla patienter med kolorektalcancer förväntas cirka tre procent ha Lynchs syndrom, vilket är ett ärftligt syndrom med 30–80 procent risk för kolorektalcancer och ökad risk för flera andra tumörformer i till exempel ovarier, endometrium, tunntarm, ventrikel och övre urinvägar. Lynchs syndrom bedöms vara underdiagnostiserat i Sverige. Defekt MMR kan indikera Lynch. För att ta reda på om det rör sig om Lynchs syndrom måste utredningen kompletteras med genetiskt test av BRAF som då som regel är icke-muterad (vildtyp). BRAFanalysen tar ytterligare några dagar. Vid planerad kolorektalcancerkirurgi hos en patient med Lynchs syndrom rekommenderas ofta att ta bort en större del av kolon för att minska risken för nya tumörer och underlätta övervakning. Hos postmenopausala kvinnor rekommenderas också hysterektomi och salpingooforektomi. Lynchs syndrom kan även ha implikationer för patientens släktingar, där bärare av mutationen har en förhöjd cancerrisk och kan erbjudas kontrollprogram. Diagnostiska metoder En fördel med immunhistokemi är att det är förhållandevis snabbt och billigt. PCR och NGS är dyrt. Immunhistokemin besvarar frågan om det föreligger defekt mismatch-repair (dMMR) i tumören och det räcker för en primär bedömning kring om neoadjuvant eller adjuvant behandling av icke-metastaserad kolorektalcancer skall rekommenderas. Primärt metastaserad sjukdom föreligger hos cirka 20 procent av patienterna och senare metastasering tillkommer hos ytterligare nära 20 procent. Vid spridd sjukdom finns fler behandlingsvarianter att tillgå, vilket då kan föranleda ytterligare genetiska tester såsom KRAS, BRAF, NRAS, EGFR, PIK3Ca, NTRK 1, NTRK 2, NTRK 3, HER2 för att prediktera behandlingssvar och skräddarsy behandlingen. Dagens strategi att göra dessa analyser upprepat i en lång serie där varje analys beställs var för sig kan kraftigt ifrågasättas ur effektivitetssynpunkt. Därutöver riskeras den jämlika vården eftersom analyserna beställs av vårdgivaren. Reflex Kolorektalcancer Reflex KoloRektalCancer (KRC) är ett forskningsprojekt i region Stockholm-Gotland, där vi studerar om vi skulle kunna avstå från såväl immunhistokemi som separata punktvisa genetiska analyser och separat blodprov för DPD-brist och istället få all genetisk information som kan ha betydelse för bedömning av behandlingsprediktion, prognos, ärftlighet och DPD-brist direkt vid primärdiagnostik. Institutionen för medicinsk epidemiologi och statistik (MEB) på Karolinska Institutet, har utvecklat en genpanel som innehåller de cirka 500 gener som kan vara av prognostisk, behandlingsprediktiv eller ärftlig betydelse för all solid cancer. Det är samma panel som har använts i den avslutade ALASCCA-studien, där man tittar på värdet av acetylsalicylsyra som adjuvant behandling av Forskning Bred genetisk diagnostik vid kolorektalcancer förväntas kunna förbättra den individuellt anpassade behandlingen.
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=