102 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 3 • 2022 Kolumnen Minskad fortbildning Fortbildningen är en viktig del av utvecklingsarbetet inom vården. Läkarförbundet anser därför att alla läkare ska ha goda förutsättningar att ta till sig ny kunskap yrkeslivet igenom. Så är inte fallet idag. Sedan 2005 har antalet externa fortbildningsdagar minskat från 9,1 dagar/år till 5,3 dagar/år 2019. Och under de senaste åren, med coronapandemin, har de minskat än mer. Viktigt riksdagsbeslut Därför är vi väldigt glada och tacksamma för riksdagens tillkännagivande rörande fortbildning i maj. Beslutet som riksdagen fattade är att regeringen ska se över frågan om ett införande av ett krav på – och rätt till – kontinuerlig fortbildning för personal inom hälso- och sjukvården. Vi välkomnar att en riksdagsmajoritet nu delar Läkarförbundets uppfattning att läkare ska ha rätt till kontinuerlig fortbildning och att detta kräver tydligare nationella regelverk. Det viktiga nu är att säkerställa att regeringen agerar. Tydligt regelverk behövs Arbetsgivarna, det vill säga oftast regionerna, har redan idag ansvar för att läkarna ska behålla och utveckla sin kompetens. Det framkommer exempelvis i förarbetena till Patientsäkerhetslagen. Däremot anser vi att detta regelverk behöver bli mer tydligt. Idag finns inte någon explicit reglering, vare sig i lag eller föreskrift. Senast frågan om en reglering var uppe till diskussion, var i samband med att EU:s yrkes- och kvalifikationsdirektiv, skulle införlivas i svensk lag 2014. Direktivet ställer nämligen krav på kontinuerlig fortbildning. I utredningen, Yrkeskvalifikationsdirektivet – ett samlat genomförande, föreslogs därför en reglering. Men regeringen ansåg att skrivningarna i till exempel Socialstyrelsens föreskrift om kvalitet och ledningssystem, var tillräckliga, och ingen ytterligare reglering infördes. Sedan dess har antalet dagar med extern fortbildning närapå halverats för läkarna. Samtidigt som mängden ny kunskap inom medicin, ökar i en accelererande hastighet. Högriskverksamhet Detta förhållningssätt kan jämföras med andra branscher. Trots att sjukvård i många fall handlar om liv och död, så hanteras svensk sjukvård inte alls som den högriskverksamhet det är. Inom till exempel flyget eller på kärnkraftsanläggningar är systematisk träning med hjälp av simuleringsmetodik och kontinuerlig fortbildning viktiga hörnpelare. De kontrolleras även av olika internationella organ som FN-organet International Civil Aviation Organization. I vården förväntas fortbildningen ske utan någon som helst kontroll och uppföljning. Men det räcker inte att konstatera att fortbildning är kritisk för läkarkårens kompetens, och att fortbildning avgör sjukvårdens kvalitet och säkerhet. Läkares fortFramgång i fortbildningsfrågan Sofia Rydgren Stale, ordförande i Läkarförbundet, skriver om hur viktig fortbildningen är för svensk sjukvård och jämför med annan högriskverksamhet där både kontroll och uppföljning är självklar. Hon välkomnar också riksdagens tillkännagivande om kontinuerlig fortbildning för vårdpersonal. SOFIA RYDGREN STALE Sveriges Läkarförbund ordforande@slf.se Foto: Stina Stjernkvist
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=