241 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 5 • 2022 Referat Kirurgveckan metastaserad sjukdom finns inga randomiserade kontrollerade studier. Det finns flera anledningar till detta, bland annat att sjukdomen är ovanlig och presenterar sig på olika sätt. Den evidens som finns är från observationsstudier, med de brister som är associerade med denna metod. Enligt en metaanalys publicerad i BJS 2022 av Klaas van Den Heede et al, där man inkluderade tretton studier och totalt 9428 patienter, jämfördes överlevnad hos patienter som genomgått kirurgi med patienter som inte opererats. Den justerade medianöverlevnaden var 9,3 år i den opererade gruppen och fem år i den icke-opererade, med en hazard ratio på 0,55 (95%KI 0,47–0,66). Konklusionen var att resektion av primärtumören förlänger överlevnaden i en icke-kurativ situation för patienter med spridd tunntarms-NET. Optimal kirurgi Om man då ska operera dessa patienter kommer några följdfrågor. Hur ska man operera, med öppen eller laparoskopisk teknik? Det har historiskt sagts, att eftersom tunntarmsNET ofta har multipla primärtumörer, ska hela tunntarmen palperas igenom och detta talar för en öppen teknik. Däremot kan det vara en tekniskt svårare dissektion av lymfkörtelmetastaser med öppen teknik, då dessa ofta sitter djupt och an mot stora kärl. I en studie från Wong et al, baserad på National Cancer Database, USA, och 11367 patienter med tunntarms-NET stadium l-lll, kunde man visa att man med minimalinvasiv kirurgi uppnådde kortare sjukhusvistelser och exstirperade fler lymfkörtelmetastaser. En annan fråga är var dessa patienter ska opereras. Nivåstrukturering och högvolymscentra ger bättre resultat och på en klinik som är van att hantera dessa patienter har man möjlighet att förbättra både anestesin för att undvika carcinoid kris, men även på kirurgsidan, där det intraoperativa beslutsfattandet kring omfattningen av kirurgin blir bättre. Hälsorelaterad livskvalitet Hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) består av flera olika dimensioner. Patienters hälsorelaterade livskvalitet beror på de fysiska funktionerna som påverkar smärta, känslor, relationer men också förmågan att fungera normalt i vardagen med alla sysslor som det innebär. HRQoL kan bara mätas indirekt och är dåligt stuFaktaruta Sammanfattning metastaserande tunntarms-NET: • God prognos • Tarmresektion ökar överlevnaden • Sämre livskvalitet än hos friska, framför allt på grund av tarm- symtom • Diarré, frekvent tarmtömning vanligt, men födointolerans, inkontinens och en känsla av ofullständig tarmtömning viktigare för livskvalitet • Tumörutbredning inte säkert relaterad till livskvalitet Schematisk bild på tunntarms-NET med levermetastas. Många faktorer ingår i begreppet livskvalitet. derat hos patienter med NET. Det mest använda frågeformuläret för att bedöma livskvalitet hos cancerpatienter är utarbetat av European Organisation for Research and Treatment of Cancer (EORTC) och heter QLQ-C30. Undermodulen som är specifik för NET heter QLQGINET21. I en studie från Lunds Universitet studerades livskvalitet hos patienter opererade för tunntarms-NET mellan 1998 och 2016. Man kunde visa att patienter med manligt kön, ung ålder, behandling med somatostatinanaloger, ickesymtomatiska tumörer och tunntarmsresektion i stället för tjocktarmsresektion, var faktorer som var associerade med högre livskvalitet. Tarmsymtom var tydligt kopplat till sämre livskvalitet. I en annan studie studerade man korrelationen av tumörvolym mätt med 68GaDOTATATE-PET och livskvalitet/ symtom men där slutsatsen var att denna korrelation var svag. Sammanfattning Sammanfattningsvis är tunntarmsNET en sjukdom med god prognos där patienterna har sämre livskvalitet än hos friska, främst på grund av tarmsymtom. Tarmresektion ökar överlevnaden men tumörvolym och tumörutbredning verkar inte vara korrelerat till symtom och livskvalitet. Val av behandling ska diskuteras på multidisciplinär konferens men viktigt är att beslut fattas i samråd mellan behandlande läkare och patient.
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=