218 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 4 • 2023 En pågående debatt REBOA (Resuscitative Endovascular Balloon Occlusion of the Aorta), eller aortaballong ocklusion (ABO), har sista åren debatterats intensivt inom traumavärlden. Dess användning är i sig inte ny, det har beskrivits inom trauma redan på 50-talet, har använts av kärlkirurger sedan 20–30 år tillbaka för behandling av hemodynamisk instabilitet och står även med i riktlinjer för behandling av aortaaneurysm. Men trots den pågående heta debatten, måste man komma ihåg att REBOA är bara ett av många verktyg för behandling av hemodynamisk instabilitet och blödningskontroll och dess användning behöver därmed sättas i perspektiv. Inte bara REBOA Endovascular Resuscitation and Trauma Management (EVTM) är ett koncept som samlar alla verktyg för blödningskontroll och resuscitering för behandling av hemodynamiskt instabila patienter, både trauma och icke-trauma relaterade (www.jevtm. com). REBOA är ett av många EVTM verktyg och behöver användas på rätt patient, på rätt sätt och av ett erfaret team. Även om vetenskapliga data för användningen av REBOA inom trauma varierar, så finns det, rent kliniskt, få kirurger som har använt REBOA för hemodynamisk instabilitet som inte upplevt att det hjälpt deras patienter (personlig kommunikation). Den stora debatten bör därför inte vara om metoden ska användas, utan för vilka patienter och på vilket sätt den behövs. Även om detta är en så kallad minimalinvasiv metod, så är den fysiologiska effekten av REBOA enorm speciellt supravisceralt i aortadescendens, där ischemi och reperfusion har omfattande effekter på organ och nedre extremitet. Fördelarna med användning av partiell eller intermittent ballongocklusion har hittills inte kunnat fastställas även om studier och klinisk erfarenhet ger lovande signaler (personlig erfarenhet och amerikanska data, ej publicerad). Expertis och kliniska studier har kunnat ge stöd för användning av REBOA inom trauma för specifika skador som till exempel traumatisk bäckenblödning. Där vet vi att som hemodynamiskt verktyg, om det används på rätt sätt, så är REBOA mycket effektivt för att köpa tid till definitiv blödningskontroll. Inte bara trauma Förutom inom trauma, används REBOA kliniskt idag för behandling av gynekologiska, gastrointestinala, iatrogena blödningar och som tidigare nämnts är det en väl etablerad metod inom kärlkirurgi för patienter med rupturerade aorta aneurysm där 18–20 procent behöver REBOA. Det sistnämnda är en del av förklaringen till varför total endovaskulär behandling av rupturerade aortaaneurysm kan erbjudas med bra resultat. Det är ett faktum att användandet av REBOA ökar i många länder, för både trauma och icke-trauma relaterade orsaker till hemodynamisk instabiliREBOA och dess plats vid trauma Sedan ett abstract från UK-REBOA trial presenterats där REBOA vid trauma associerades med ökat mortalitet har debatten om värdet med REBOA som del i traumaomhändertagandet fått nytt bränsle. Tal Hörer och David McGreevy beskriver här sin syn på endovaskulära metoder inklusive REBOA vid trauma och resultaten från UK-REBOA trial. DAVID MCGREEVY Örebro david.mcgreevy@regionorebrolan.se TAL HÖRER Örebro tal.horer@regionorebrolan.se Akutkirurgi
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=