123 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 3 • 2024 samt Statistikmyndigheten SCB för socioekonomisk analys använts. Det genomfördes fyra olika typer av enkätinsamlingar. Dessa vände sig till regionledningar, kärlkirurgiska enheter, klinisk fysiologi samt bild- och funktionsmedicin. Enkäterna skickades med ett elektroniskt enkätverktyg och flera påminnelser sändes ut, de besvarades av 18 regioner, vilket innebär en svarsfrekvens på 86 procent, tre regioner besvarade ej enkäten alls. För att kunna säkerställa hög validitet i svaren krävs data på individnivå. Tyvärr var tillgången till data mycket varierande i regionerna när det gäller screening för bukaortaaneurysm och flera regioner har endast kunnat lämna data på aggregerad nivå. Regionala skillnader – tio procent kallas ej idag Utvärderingen har kartlagt hur screeningen är organiserad i Sverige. Det finns stor variation mellan regionerna. Av de cirka 55 000 män som årligen borde kallas till screening i enlighet med rekommendationen kallades cirka 50 000 män årligen över den analyserade perioden. Detta innebär att var tionde man inte inkluderas i programmet och har möjlighet att ta ställning till om de önskar delta. Detta var inte jämnt utspritt över landet och påverkar möjligheten att analysera deltagandet. För att ett screeningprogram ska nå full effekt krävs möjlighet för den specifika populationen att delta det är därför angeläget att regionerna vidtar åtgärder för att säkerställa att denna del av programmet optimeras3. Deltagandet för dem som inbjudits är 79-83 procent under perioden 2018-2022. Eftersom det finns osäkerhet i insamlade data som i en del regioner endast finns på aggregerad nivå. Endast 12 regioner har kunnat redovisa data på individnivå. Trots att deltagandet är bra, finns det stora regionala skillnader i denna indikator också, vilket kan tyda på att man kan arbeta för att förbättra deltagandet. Eftersom flera screeningverksamheter och regioner inte kunde inkomma med individdata måste man tolka delar av resultaten med försiktighet. I utvärderingen framgick att många enheter arbetade med att öka deltagande med olika metoder. Samtliga screeningenheter hade en förbokad tid i sina kallelser och det går att boka om tiden via telefon. Alla enheter borde även ge möjlighet till ombokning via 1177 och internet. Att en eller flera påminnelser med ny tid skickas till de som uteblivit är också en effektiv åtgärd för att säkerställa högt deltagande. Att erbjuda information på andra språk är också en viktig åtgärd men något endast 7 av 34 enheter gör. Det finns också tydliga skillnader när man undersöker utbildningsnivå och deltagande i programmet. Män med låg utbildningsnivå deltar i lägre utsträckning än andra, vilket har rapporterats tidigare. Sjunkande prevalens - men fortsatt värdefullt Det finns flera publicerade arbeten som påvisar en sjunkande förekomst av sjukdomen hos män. Resultaten visar att andelen män som diagnostiserades med bukaortaaneurysm under perioden 2018–2022 i riket var 0,88 procent. Denna prevalens är över den nivå som beskrevs som rimlig i en risk-vinstbedömningen av ett screeningprogram, 0,5 procent1, 2. Det finns en regional variation avseende förekomst av bukaortaaneurysm, med en högre prevalens i de nordliga regionerna (tabell 1). Målsättningen med screening för bukaortaaneurysm är att genom en tidig upptäckt minska dödlighet i bukaortaaneurysm. Den nationella rapporterade aneurysmrelaterade dödligheten har fortsatt sjunka för män, (tabell 2, se nästa sida). Dödligheten för män sjunker från 61/100 000 till 25 under den senare tidsperioden. En motsvarande minskning kan inte observeras för kvinnor under samma period. Den minskade dödligheten kan också associeras med den sjunkande prevalensen av sjukdomen de senaste 20-30 åren. Utvecklingen av endovaskulär behandling har möjligen också påverkat dödligheten. Kärlkirurgi Figur 1. Andel män som diagnostiserats med bukaortaaneurysm i de 21 regionerna. Vissa regioner har ej kunnat rapporterat data. Källa: Socialstyrelsen.
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=