125 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 3 • 2024 Kärlkirurgi kastar den standardiserade utvärderingen indirekt också ljus på andra betydande utmaningar kring screening för aortaaneurysm. Den nuvarande prevalensen hos de deltagande männen är 0.88%, uppskattningsvis en halvering jämfört med ett decennium sedan, kan motivera screening enligt kostnadseffektivitetsstudier5. Det kan dock ifrågasättas om alla 65-åriga män fortfarande utgör en tillräckligt stark riskgrupp, om prevalensen sjunker ytterligare, vilket kan utläsas i de nya europeiska rekommendationerna6. Flertalet starka observationsstudier indikerar också att individer med förstadier till bukaortaaneurysm, så kallade subaneurysm, i hög utsträckning uppnår operationsbehov inom rimlig ålder. Dessa följs upp i cirka hälften av Sveriges regioner, följaktligen en nationellt ojämnt fördelad strategi. Därtill återfinns en relativt hög prevalens av bukaortaaneurysm bland rökande kvinnor, som inte är föremål för screening, och där evidensläget är oklart. I brist på uppdaterade randomiserade screeningstudier är sannolikt den bästa lösningen att den kärlkirurgiska professionen i Sverige analyserar och formulerar förslag på övergripande strategi för screening för bukaortaaneurysm i en nära framtid. Utöver arbetet med att säkerställa att Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer uppfylls. Ett ansvar för kärlkirurgerna Vi bör som kärlkirurger och kirurger fortsätta utveckla och förbättra vårt screeningprogram, det är olyckligt att vi identifierar så tydliga olikheter nationellt i programmets utförande och kvalitet. På Svenska Kärlmötet i maj kommer vi diskutera denna kvalitetsgranskning tillsammans med Socialstyrelsen, intresserade medarbetare i de regionala programmen och vår svenska screeninggrupp, SASS(7). Vi hoppas inspirera alla deltagare till att förbättra sina regionala program. Referenser 1. Screening för bukaortaaneurysm – rekommendation och bedömningsunderlag: Stockholm: Socialstyrelsen; 2016. 2. SBU. Screening för bukaortaaneurysm. Hälsoekonomisk analys. 2016 Available from: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepointdokument/artikelkatalog/nationella-screeningprogram/2016-6-5-bilaga-2-halsoekonomisk-analys.pdf. 3. Hemsida Socialstyrelsen: Nationell utvärdering –screening för bukaortaaneurysm (socialstyrelsen.se) 4. Swedvasc årsrapport 2022. Hämtad 2024-01-15 från: https://www.ucr. uu.se/swedvasc/arsrapporter 5. Wanhainen A, Hultgren R, Linne A, Holst J, Gottsater A, Langenskiold M, et al.Outcome of the Swedish Nationwide Abdominal Aortic Aneurysm Screening Program. Circulation. 2016;134(16):1141-8. 6. Wanhainen A et al., European Society for Vascular Surgery (ESVS) 2024 Clinical Practice Guidelines on the Management of Abdominal Aorto-Iliac Artery Aneurysms, European Journal of Vascular and Endovascular Surgery, https://doi.org/10.1016/j.ejvs.2023.11.002 7. Svensk Förening för Kärlkirurgi. Hämtad 2024-01-15 från: https:// ssvs.nu/ SASS, Swedish Aneurysm Screening Study Group, Hämtad 202401-15 från: https://ssvs.nu/information-om-sass/ Slutsatser i rapporten • Nuvarande program har bra deltagande och effekt på dödlighet • 10% av 65-åriga män får ingen kallelse • Ojämn och bristande organisation i regionerna • Årlig uppföljning saknas i många regioner • Det saknas kvalitetsuppföljning • Det saknas validering av ultraljudsmätningarna i många regioner • Rekommendationen om läkarbesök inom 2-4 veckor följs bristfälligt • Trots en halvering av prevalensen är screeningen meningsfull • Subaneurysm på 25-30mm bör hanteras enhetligt i landet • Screening av rökande kvinnor bör utvärderas
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=