Svensk Kirurgi nr 3-24

136 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 3 • 2024 Patrik Kjärsgård Pettersson, Malmö, patrik@ kjarsgardpettersson.com Nya riktlinjer för ärrbråckskirurgi I slutet av 2023 publicerade European Hernia Society (EHS) riktlinjer för diagnostik och behandling av medellinjeärrbråck med förhoppningen om att dessa riktlinjer kan vägleda kirurgen i handläggningen av denna vanliga komplikation(3). Riktlinjerna presenteras i sammanfattning här efter att ha varit en del av programmet på Bråckdagarna 2024 i Stockholm. Bakgrund Ärrbråck efter laparotomi är en vanlig långtidskomplikation efter både akut och elektiv kirurgi. En stor metaanalys publicerad 2015 med över 14 000 patienter visade en viktad incidens efter två år på 12,8% och i en tredjedel av dessa fall krävdes kirurgisk åtgärd(1). Bekymmersamt är också att resultaten efter kirurgisk åtgärd varierar stort var gäller recidiv, och antalet komplikationer ökar för var försök till åtgärd som genomförs(2). Slutsatsen är att det är viktigt att standardisera och optimera hanteringen av ärrbråck både pre-, per- och postoperativt för att förbättra resultaten. Metod EHS styrelse utsåg en arbetsgrupp med representation från många av sällskapets nationella organisationer och deras arbete pågick från februari 2020 till september 2023. Gruppen bestod framför allt av kirurger, men också av en patientrepresentant samt representanter från Cochrane Institute. Gruppen beslutade att riktlinjerna skulle omfatta vuxna patienter med enkla primära ärrbråck vilket definierades som en maximal fasciadefekt på mindre än 10 cm. Tretton Key Questions (KQ) formulerades av gruppens deltagare och rekommendationerna bygger på en systematisk review samt meta-analys för var KQ genomförd i enligt med Cochrane-metodologi med hjälp av det Tjeckiska Cochrane-institutet i Prag. Utfallen för var KQ sorterades i två evidensnivåer; 1. Recommendation samt 2. Good practice statement, där den förstnämnda används när evidens finns som stöd för rekommendationen och den andra används då evidens saknas. Således motsvarar Good practice statement ett expertutlåtande där arbetsgruppen försökt bygga resonemanget på publicerad litteratur och för vissa frågor extrapolering av evidens från andra kirurgiska åkommor och populationer. Resultat Nedan presenteras de tretton KQ med tillhörande rekommendationer. För underliggande litteratur och evidens hänvisas till originalartikeln. KQ 1 – Vilka är riskfaktorerna för att utveckla ärrbråck efter tidigare abdominal kirurgi? • Good Practice Statement A: Patienter bör informeras om att högt BMI, rökning, diabetes och immunsuppression är riskfaktorer för att utveckla ärrbråck efter abdominal kirurgi. • Good Practice Statement B: Kirurger bör vara medvetna om att medellinjeincision har en högre risk för ärrbråckutveckling jämfört med incision utanför medellinjen. • Good Practice Statement C: Kirurger bör vara medvetna om att Single incision laparoscopic surgery (SILS), portstorlek ≥ 10 mm och portsättning i naveln har en högre risk för porthålsbråck. • Good Practice Statement D: Kirurger bör vara medvetna om att kombinationen av en kontinuerlig suturteknik med små tag och användande av långsamt absorberbar sutur minskar risken för ärrbråck. • Good Practice Statement E: Kirurger bör vara medvetna om att infektion i operationsområdet efter abdominal kirurgi är den enskilt största riskfaktorn för att utveckla ärrbråck. Bråckkirurgi

RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=