151 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 3 • 2024 GallRiks styrgrupp: Bakre raden från vänster, Stefan Redén, Erik Haraldsson, Gabriel Sandblom, Peder Rogmark, Carl-Johan Drott Främre raden från vänster, Greger Olsson, Lise-Lott Prebner, My Blohm, Linda Lundgren, Eva-Lena Syrén, Johanna Österberg. genbilder, att använda den subcostala fem mm porten till vänster om naveln för införande av katetern, och – som redan nämnts under dagen – kalla på en vän för hjälp med bedömningen. Beroende på gallgångsskadans omfattning och givetvis beroende på vilken kompetens som finns, varierar förfarandet. Minimum är bukdrän och ett telefonsamtal till ett HPB-center. Ytterligare möjliga lokala alternativ är avlastande PTC för att brygga över mot en senare kirurgisk rekonstruktion. Vid peritonit kan även kirurgisk dränering, det vill säga oftast relaparoskopi, vara indicerat. Kring det sista förfarandet föreligger det dock olika lokala traditioner. Kolecystektomier i Skövde Första föreläsning efter lunch hölls av Erik Haraldsson, Skövde/Göteborg, styrelseledamot i GallRiks och ordförande för den nyligen framarbetade NAG Gallstenskirurgi7. Erik talad om hur de lyckosamt fick till en gallvänlig kultur på och runt operation i Skövde, där de genom utbildning, undervisning, logistiktänk med tydlig matchning av patient mot klinik och operatör, stora individuella insatser och framför allt en ”hel del tjöt och tjat” fick ned ledtiderna för kolecystektomier, med eller utan ERCP, rejält. Bland annat avskaffades helt preoperativa ERCP:er och konverteringar undveks i stor mån – eller ”förbjöds” såsom Erik skämtsamt formulerade det. Framför allt minskade tiderna från diagnos till operation, samt att alla patienter, som inte hade en uttalat tydlig anestesiologisk kontraindikation, opererades akut. Efter några år blev väntelistorna minimala – mycket inspirerande och säkerligen en framgångsrik inställning att ta efter för många enheter! Kolecystektomi hos äldre Nästa programpunkt var kolecystektomi hos äldre, där Erik Osterman, Uppsala, visade befolkningspyramiden och att andelen äldre tydligt kommer öka de närmaste åren. Konsekvensen blir att vi allt oftare möter äldre och sjukare patienter och behöver ta ställning till om de kan och bör opereras eller inte. Eriks senaste studie undersöker kopplingen till ASA-klass där det glädjande nog förefaller vara så att vi numera opererar, utan större omsvep, akuta kolecystektomier upp till ASA 3, men att det däröver ofta görs en individuell bedömning11. Alltså gäller återigen dagens inledningsmantra ”rätt patient, rätt tid och rätt sätt”. I Eriks material var en Övregastrointestinal kirurgi
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=