Svensk Kirurgisk Förenings historia

Några viktiga årtal

1891              Nordisk kirurgisk förening bildas och är den första internationella föreningen i världen. Sekreterare är professor John Berg som var överkirurg på Serafimerlasarettet och det första mötet hålls i Göteborg 1893, se program (1, öppnas i nytt fönster)

1905              Stockholms kirurgiska förening bildas på initiativ av professor John Berg. Stadgarna fastställs vid två föreningsmöten och Föreningen antas som Sektion av Svenska Läkaresällskapet.

1929              Namnet ändras till Svensk Kirurgisk Förening. Föreningens ändamål är ”att befordra den svenska kirurgins utveckling framför allt genom anordnande av föredrag, diskussioner och demonstrationer.”

1933              Den Fackliga organisationen Svenska Kirurgförbundet bildas.

1962              Förening och förbund slås ihop till Svensk Kirurgisk Förening som blir Svenska Läkaresällskapets sektion för kirurgi och Sveriges Läkarförbunds specialistförening i kirurgi.

1996              Kirurgveckan etableras.

1999              Föreningens ekonomi förbättras av annonsintäkter i tidskriften och inkomst från kirurgveckan. Barbara Dürr anställs och föreningens kansli etableras. Tidigare sköttes administrationen med hjälp av kliniksekreterare.

2005              Svensk Kirurgisk förening fyller 100 år. Inför jubileet tillsätts en Jubileumskommitté med Göran Ekelund som ordförande. I boken belyses i 45 kapitel kirurgins utveckling fram till 2005. Under denna period bildas många nya specialitetsföreningar och inom kvarvarande kirurgin flera specialiserade sektioner. Boken kan du läsa genom att klicka här. (2, öppnas i nytt fönster)

Jubileet firas med ett stort jubileumsprogram se här. (3, öppnas i nytt fönster) På kvällen är det stor jubileumsbankett i Gyllene Salen, Stockholms Stadshus med trerätters middag, underhållning och dans med levande musik. En kväll att minnas i 100 år till. se bankettbilder. (4, öppnas i nytt fönster)

2022              Svensk Kirurgisk Förening blir medlemsförening i Svenska Läkaresällskapet och kvarstår som sektion i Läkarförbundet.

Svensk Kirurgisk Förenings styrelser

Styrelserna under åren 1905–2004 finns i jubileumsboken och från 2005 här. (5, öppnas i nytt fönster)

Föreningens Kommittéer

Programkommittén tillkom som ansvarig för det vetenskapliga programmet på kirurgveckan. Den leds av Föreningens vetenskapliga sekreterare och involverar alla organisationer som medverkar i kirurgveckan. Föreningens förste vetenskaplige sekreterare var Sven-Rune Jonsson, vald 1963.

Utbildningskommittén tillkom sannolikt på 1970-talet och den förste facklige sekreteraren var Olle Westerborn valdes redan 1963. Idag leds utbildningskommittén av styrelsens fackliga sekreterare som 2016 fick det mer korrekta benämningen utbildningssekreterare. Specialistskrivningen som startades på 90-talet lades ner 2010 med avsikten att den skulle ersättas av delskrivningar efter kurser men så blev inte fallet. Specialistskrivning i kirurgi återstartades 2022. Utbildningskommittén svarar nu för ett stort kursutbud, KUB(Kirurger Under Utbildning)kurser, Bakjoursskola och ATLS.

ATLS (Advanced Trauma Life Support) är en strukturerad utbildningskurs som togs till Sverige av Svensk Kirurgisk förening 1994 av ordföranden, professor Ulf Haglund. Flera kurser ordnas årligen. ATLS® Sverige har kontrakterats av American College of Surgeons att genomföra ATLS-kurser i Sverige. Svensk Kirurgisk Förening (SKF) är uppdragsgivare för ATLS® Sverige och samarbetar med Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård, Svensk Ortopedisk Förening, Svensk Förening för Allmänmedicin och Svensk Förening för Akutsjukvård.

Kommittén för kirurgisk forskning tillkom 2001 med Håkan Ahlman som ordförande och medverkan från Föreningens sektioner. Uppgifterna var att stödja kirurgisk forskning samt att granska stipendieansökningar.  Föreningens stora Forskarpris har under kirurgveckan delats ut årligen sedan 2004 se här. (länk till hemsidans forskningsstipendier)

Redaktionskommittén för tidskriften Svensk Kirurgi tillkom år 2001 och består nu av chefredaktör och 6 st. redaktörer. Barbara Dürr är redaktionssekreterare. Redaktörer fram till 2005 finns i jubileumsboken och sedan här. (5, öppnas i nytt fönster)

Internationell sekreterare tillkom 2015 med Malin Sund som första innehavare för att stärka SKF:s förbindelser framför allt med Section of Surgery som är en del av UEMS (European Union of Medical Specialists). Flera av SKF:s delföreningar har kontakter med respektive specialistföreningar inom Section of Surgery.

Kirurgveckan

Svensk Kirurgisk Förening ordnade under många år olika mindre möten såsom vintermöte, vårmöte, sensommarmöte och årsmöte med program vid Medicinska Riksstämman i december. Program från årsmötet 1956 kan läsas här. (6, öppnas i nytt fönster) Under 40- och 50-talet arrangerade Svensk Kirurgisk Förening ”Kirurgveckor ” i Stockholm. Kirurger från hela landet kunde då komma till Stockholm och deltaga i operationsprogrammet på de olika sjukhusen i Stockholm. Operationsprogrammen presenterades i förväg och veckoprogrammen finns att läsa i Svensk Kirurgisk Förenings arkiv (läsning av Boel Engarås / Göran Wallin). Veckorna avslutades med regelrätt möte fredag och lördag med efterföljande bankett

Vid årsmötet 1993 behandlades en motion från Dag Arvidsson och Christer Staël von Holstein om en framtida kirurgvecka. Vid årsmötet 1994 beslöts att inrätta en kirurgvecka förutom Riksstämman. Kirurgveckan skulle arrangeras av län/länsdelsklinik i samarbete med närbelägen universitetsklinik men redan efter några år övergick programansvaret till de olika delföreningarna och Föreningens vetenskaplige sekreterare blev programkoordinator. V 34 bedömdes vara den lämpligaste tidpunkten.

Den första Kirurgveckan arrangerades på sjukhuset i Varberg med alla föreläsningar och måltider. Vädret var fantastiskt med havsbad vilket säkerligen bidrog till Kirurgveckans positiva start. 520 läkare, 115 sjuksköterskor och 80 personer från utställare deltog i mötet. Under de kommande åren ökade antalet deltagande läkare till ca 800 i Malmö 2001. Svenska Kirurgisk Förening önskade att mötet skulle kunna arrangeras av alla som hade lokala möjligheter. Idag är det av logistiska skäl färre orter som har möjlighet att arrangera Kirurgveckan. Under pandemin med Covid arrangerades ingen Kirurgvecka 2020, en Videovecka arrangerades i Göteborg 2021 och så en fysisk Kirurgvecka i Kista Stockholm 2022. Kirurgveckan arrangeras 2023 i Örebro och det är första gången som veckan arrangeras på samma ort för tredje gången.

Under Kirurgveckan håller Svensk Kirurgisk Förening sitt årsmöte, liksom de flesta delföreningar. Det hålls också ett flertal föreläsningar med blandat inhemska och internationella föreläsare. SOTA(State Of The Art)-föreläsning, 16 ST-föreläsningar, ACTA-föreläsning, IHRE-föreläsning, BJS-föreläsning förutom de föreläsningar som delföreningarna själva arrangerar inom sina program.

Kirurgveckan har vuxit med både flera arrangerande föreningar och intressenter. På Kirurgveckan har vi nu program för SKF:s 9 delföreningar samt Plastikkirurgi, Barnkirurgi, Sekreterare / administration och Sjuksköterskor / Vårdvetenskap. Sammanlagt har 13 föreningar eget program under Kirurgveckan.

Det totala antalet deltagare på de sista sex kirurgveckorna har varierat mellan 1400 och 1700. Hälften av deltagarna har varit läkare. Övriga kategorier är sjuksköterskor och annan vårdpersonal ca 350, sekreterare ca 60 och utställare ca 200 personer.

Svensk Kirurgi

Föreningens egen tidning Svensk Kirurgi tillkom 1974. Innan dess fanns information om möten och abstrakt i Svenska Läkaresällskapets handlingar. L-O Hafström har i jubileumsboken sid 260 beskrivit alla vedermödor med tidningen under de första årtiondena och först 1996 blev det med Åke Andrén Sandberg som redaktör en stabil produkt. En starkt bidragande orsak är stora annonsintäkter pga. idogt arbete av Lars Johansen ända från början till idag. För Svensk Kirurgi ansvarar nu en redaktionskommitté med en chefredaktör och 6 regionala redaktörer. Tidningen utkommer med 6 nummer per år och enkäter har visat att den är mycket uppskattad. Redaktörer 1913–2005 finns i jubileumsboken och sedan här. (5, öppnas i nytt fönster)

Strukturförändringar

Under hela Svensk Kirurgisk Förenings tid har omfattande strukturförändringar skett och nya självständiga specialiteter fötts t ex ortopedi, thoraxkirurgi, neurokirurgi, plastikkirurgi, urologi, anestesi, barnkirurgi, handkirurgi och kärlkirurgi Dessa beskrivs utförligt i jubileumsboken.

Parallellt har skett omfattande strukturförändringar inom ämnet kirurgi (tidigare allmän kirurgi). Inom föreningen finns nu delföreningar med egen agenda och stadgar: Övre abdominell kirurgi, kolorektal kirurgi, endokrin kirurgi, bröstkirurgi, SIKT (innovativ kirurgisk teknologi), SVAT (Akutkirurgi och traumatologi), KIRUB (Kirurger under utbildning), SVESEK (Sveriges seniora kirurger). Kärlkirurgi, som blev en egen basspecialitet 2015, är även delförening i Svensk Kirurgisk Förening.

Antalet akutsjukhus var 1961 96 st. med dygnet runt akutmottagning. Antalet har minskat hela tiden och Socialstyrelsen anger att det 2023 finns 63 akutmottagningar men alla har inte kirurgisk akutmottagning. I en sammanställning av Linus Axelsson 2023 finns det 52 akutkirurgiska enheter varav flera har begränsad tillgänglighet kvällar och nätter. Många diagnoser, gallkirurgi, bråck, varicer, obesitas mm görs nu på dagkirurgiska enheter utanför universitetssjukhusen.

Kirurgerna på akutmottagningen

Sedan millennieskiftet pågår en process i Sverige där ansvaret för primärt handläggande av alla patienter skall övergå till akutläkare. Blivande kirurger arbetar på akutmottagning endast under utbildningen. Ekonomiska och strukturella hinder har fördröjt denna utveckling. Svensk Kirurgisk Förening har nära samarbete med Svensk Förening för Akutsjukvård.

Text av Bertil Hamberger och Göran Wallin 230208