Om bakjoursskolan

Svensk Kirurgisk Förenings bakjoursskola – ackreditering till bakjour

Att för första gången ta det ansvar som krävs av en bakjour i kirurgi, kan för många upplevas som ett plötsligt stort steg i det yrkesutövande som gör livet som kirurg mycket utsatt. Under specialistutbildningen har många blivande kirurger ett mycket stort fokus på att utveckla sina operativa färdigheter. Man har i hög grad kunnat överlåta beslut om operation, timing, metod och inte minst beslut om att avstå från operation till äldre kollegor. Inför den blivande rollen som bakjour behöver man förberedas även i beslutsfattande och ledarskap, samt ha en personlig mognad med stort inslag av ödmjukhet.

Svensk Kirurgisk Förening har tillhandahållit en bakjoursskola sedan 2012. Föreningen rekommenderar att alla svenska bakjourer inom kirurgi skall ha genomgått denna utbildning och godkänts enligt den målbeskrivning som finns definierad. Det har blivit allt vanligare att vägen till bakjourstjänstgöring går via en period med en s.k. bak-bakjour i beredskap, dvs en mer erfaren kollega finns tillgänglig. Fullföljandet och ansökan om ackreditering sker lämpligen under denna period.

Bakgrunden till införandet av bakjoursskolan var att en ökande specialisering gjorde att många kirurger ej fick tillräcklig operationsträning och erfarenhet av områden utanför den egna subspecialiteten efter uppnådd specialistkompetens. Ett resultat har blivit att bakjourslinjerna idag i allt högre grad bemannas av subspecialister som bedriver bukkirurgi ”till vardags”, samt kollegor som valt den nya subspecialiteten akutkirurgi. Även bland dessa är det svårt att upprätthålla tillräcklig bredd och djup för att behärska alla situationer, varför det även måste finnas lokala lösningar för att hantera detta.

En kirurg som tänker sig en framtid med bakjourstjänstgöring formas i den miljö arbetet sker efter specialistexamen. Eftersom behoven och förutsättningarna varierar på våra sjukhus, framför allt utifrån sjukhusets storlek / nivå, så kan luckor i kompetensen bli uppenbara vid en flytt till annat sjukhus, där man förväntas axla rollen som ”den sista utposten” vad gäller akut kirurgi. Det är därför rimligt att det finns en gemensam, nationellt framtagen grund att stå på, dvs Bakjoursskolan. Ackrediteringen är då också en viktig kompetensnivå att kunna uppvisa vid ansökan till specialisttjänster. Kursutbudet ska också vara tillgängligt för befintliga bakjourer för fortbildning och uppdatering av gamla kunskaper.

Bakjoursskolans innehåll och krav för ackreditering utgörs av viss tid som specialist, ett antal kurstillfällen samt en målbeskrivning som ska vara uppfylld. Kurserna utformas av en fakultet inom respektive berörd delförening, som är ansvarig för innehållet. Formen bygger till stor del på interaktion och falldiskussioner, samt för vissa kurser ett stort inslag av praktisk träning. För detaljer se separat information nedan.

Målbeskrivning

Här listas vad som ska ingå inom respektive ämnesområde och för respektive kurs samt en lista med övrigt för att täcka in mer generella mål och moment som ej har en specifik tillhörighet till enskild subspecialitet. Listan kan komma att revideras.

Kolorektal kirurgi

Teoretisk kurs med följande innehåll:

  • Ileus (tunntarm, kolon, volvulus, pseudoobstruktion)
  • Tarmischemi
  • Akut kolit / IBD
  • Nedre gastrointestinal blödning
  • Postoperativa komplikationer (läckage, stomiuppläggning, sårruptur, postoperativ ileus)
  • Iatrogena tarmskador
  • Akut proktologi (hemorroider, analfissur, perianal abscess)
  • Nekrotiserande fasciit
  • Trauma mot perineum
  • Divertikulit
  • Tarmperforation (benign / malign)
  • Inklämning parastomalt bråck

 

Övre gastrointestinal kirurgi

Teoretisk kurs med följande innehåll:

  • Övre gastrointestinal blödning
  • Perforation i övre GI-kanalen
  • Gallsten och dess komplikationer
  • Gallgångsskador
  • Akut pankreatit
  • Komplikationer efter ERCP
  • Komplikationer efter obesitaskirurgi
  • Trauma mot lever, pankreas , mjälte

 

Kärl- och traumakirurgi (integrerad kurs)

Kurs som innehåller både teoretiska och praktiska moment med följande innehåll:

  • Damage control-strategier vid akut kärlkirurgi
  • Massiv transfusion
  • Abdominellt compartment syndrom
  • Kärlskador i buk, bäcken , hals och extremiteter
  • Tarmischemi
  • Akut extremitetsischemi
  • Akuta tillstånd i aorta
  • Brännskador
  • Thoraxtrauma
  • Bäckenfrakturer
  • Neurotrauma

 

Trauma

Trauma ingår till viss del i alla bakjourskurser. Utöver detta ingår DSTC som en egen traumakurs. Kurserna innehåller både teoretiska och praktiska moment med följande innehåll:

  • Resuscitation och fysiologi vid trauma (chock, vätsketerapi mm)
  • Beslutsfattande vid trauma
  • Specifika organskador (hals, thorax, buk, bäcken och extremiteter) och deras behandling
  • Intensivvård för traumapatienter

 

Ledarskap

En viktig del i att vara bakjour är rollen som ledare. För detta krävs en god självkännedom samt en förmåga att kunna kommunicera med sina medarbetare. Ledarskapsutbildning ingår numera i alla steg av läkar- och kirurgutbildningen. En särskild kurs har skapats för att täcka dessa delar inom ramen för bakjoursskolan. Kursen heter Funktionellt ledarskap. I kursen ingår följande delmål:

  • Självkännedom
  • Ledarskap
  • Kommunikation
  • Stress- och krishantering

Annnan kurs med likvärdigt innehåll och omfattning kan ersätta ovanstående kurs. Eventuell annan ledarskapsutbildning bör också ha genomförts som specialist och i någorlunda närtid (ca 5 år).

Övrigt

Nedanstående ämnen täcks ej av det befintliga kursutbudet men förväntas ändå ingå i en bakjours kunskaper.

  • Att behärska kirurgisk patofysiologi på ett sådant sätt att patienter med hotade vitalfunktioner optimalt kan handläggas i samverkan med anestesiläkare på akutmottagning, kirurgavdelning samt under operation och intensivvård.
  • Behärska akut operativ handläggning av inklämda ljumsk-, femoral- ärr- samt övriga bukväggsbråck, där risk för strangulation av tarm föreligger.
  • Behärska handläggningen av akut mastit och bröstabscess. Behärska indikationer för samt kunna genomföra reoperation vid blödning efter bröstkirurgi.
  • Behärska principerna för omhändertagande vid blödning och högt andningshinder efter halsoperation samt kunna genomföra akut reoperation vid blödning efter halsoperation.
  • Behärska indikationer för operativ handläggning av gastrointestinal carxcinoid i akutskedet.
  • Behärska initial handläggning av pseudomyxoma peritonei.
  • Behärska handläggningen av akut skrotum hos barn och vuxna. Behärska handläggningen av akut urinstämma. Behärska indikationer för evakuering av blåstamponad.
  • Behärska bedömning av brännskadedjup och utbredning samt principeran för initial vätskeresuscitering samt kriterierna för remittering till riksenhet.
  • Behärska indikationer för operation vid traumatiska extracerebrala hematom.
  • Ha kunskap om och kunna initiera krishantering för såväl patienter, personal och anhöriga.
  • Behärska det egna sjukhusets katastrofplan och kirurgbakjourens och kirurgklinikens roll i denna.
  • Behärska den initiala hanteringen av media vid katastrof.
  • Att i arbetet som bakjour i kirurgi uppvisa förmåga till ett vetenskapligt förhållningssätt.

Krav för ackreditering

  • Specialist i kirurgi minst 3 år
  • Genomgången ATLS-kurs
  • Bakjourskurs i övre abdominell kirurgi
  • Bakjourskurs i kolorektal kirurgi
  • Bakjourskurs i traumakirurgi (DSTC)
  • Bakjourskurs i kärl- och traumakirurgi
  • Kliniskt inriktad ledarskapskurs (Funktionellt ledarskap eller motsvarande)
  • Inyg från verksamhetschef (där det framgår att man besitter nödvändig kompetens för att verka som bakjour)

I vissa fall kan annan kurs motsvara innehållet i de listade bakjourskurserna. Svensk Kirurgisk Förening förbehåller sig rätten att, efter granskning av innehållet i genomgångna kurser, bedöma om de uppfyller kraven för att ligga till grund för ackreditering.

Maj 2024