Västra götalandsregionen, ST-block

/i

Västra Götalandsregionen vill successivt införa obligatorisk tjänstgöring i allmänmedicin inom relevanta ST-block med start 2018. Svensk kirurgisk Förening och Utbildningskommittén har skrivit ett brev som svar på detta förslag till koncernledning Hälso- och sjukvård i Västra Götalandsregionen.

Bilagor:
Ladda ner den här filen (Bilaga_3_tjanstgoring allmanmedicin.pdf) Tjänstgöring allmänmedicin [Tjänstgöring allmänmedicin] 138 kB
Ladda ner den här filen (Brev ST-lakares placering i primarvarden VG-reg.pdf) Brev ST-läkares placering i primärvården VG-reg [Brev ST-läkares placering i primärvården VG-reg] 288 kB

Ny nationell kursledare och koordinator för ATLS

/i

Martin Sundelöf är ny nationell kursledare och Sofi Sarin ny nationell koordinator för ATLS. Här ger de en kort presentation om sin bakgrund.

Martin Sundelöf

Jag började min kirurgiska bana på Danderyds sjukhus som allmänkirurg och ÖGI-kirurg. ATLS-kursen gjorde jag 1999 i Umeå. Allt sedan dess har jag haft ett stort intresse för traumavård och traumautbildning. Under flera år deltog jag som huvudföreläsare vid ATSS-utbildningarna på Danderyds sjukhus. 2002 vistades jag en längre tid i Kapstaden på traumarandning och 2011 började jag heltid som överläkare vid sektionen för akut-och traumakirurgi vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Från 2012 är jag kursledare för ATLS-kurserna i Solna och dessutom instruktör vid DSTC-utbildningarna samt bakjourskursen i Kärl- och Traumakirurgi. Jag har också sedan 2014 ansvarat för en uppdragsutbildning i ATLS på Island. De senaste 2,5 åren har jag istället jobbat heltid som länsdelskirurg I Norrtälje och dessutom enstaka veckor i Arvika, Gällivare och ffa Örnsköldsvik. Detta ser jag som en enorm fördel ur traumautbildningsaspekt där jag förstår såväl länsdelssjukhusets miljö och möjligheter vid traumaomhändertagande som universitetssjukhusets möjligheter. Från och med i höst är jag åter på Akut- och Traumakirurgen på Karolinska sjukhuset. Jag ser verkligen fram emot att nu få ansvara för ATLS i Sverige.

Sofi Sarin

Jag är specialistsjuksköterska inom intensivvård men har de senaste fem åren arbetat med samordning av traumasjukvården i Region Skåne på olika nivåer. Under denna tid har jag även koordinerat den lokala ATLS-utbildningen i Lund vilket varit givande och roligt. Min kliniska förankring har jag idag på Akutmottagningen SUS Malmö, där jag framför allt ingår i larmteamet på akutrummet men även arbetar med utbildning och handledning. Jag ser fram emot nya utmaningar i rollen som nationell koordinator för ATLS Sverige och hoppas på ett givande samarbete genom olika nätverk runt om i landet.

#utantystnadsplikt

/i

Styrelsen för Svensk Kirurgisk Förening har med bestörtning tagit del av de vittnesmål som kvinnliga kollegor lyft i uppropet #utantystnadsplikt. I dessa vittnesmål är kirurger överrepresenterade. Kirurger som utsätter kollegor, studenter och patienter för trakasserier och kränkningar. Det måste uppfattas som en skam för hela yrkeskåren och kan aldrig accepteras eller ursäktas. Det har spekulerats i varför den kirurgiska specialiteten skulle vara överrepresenterad och att en möjlig förklaring skulle vara en tradition av hög andel manliga läkare inom specialiteten. En annan att det sitter en machokultur i väggarna.

Sverige har kommit långt vad gäller andel kvinnliga kirurger jämfört med andra länder och 50% av ST-läkarna inom kirurgi är kvinnor. Svensk Kirurgisk Förenings styrelse består av lika många män som kvinnor. Kollegien på de flesta kirurgiska kliniker i Sverige har en betydande del kvinnliga medarbetare, även om fler kvinnor i framtiden är önskvärt.

Svensk Kirurgisk Förening vill visa sitt tydliga stöd till alla kollegors rätt till att utöva sin profession utan förtryck. Det ska vara en självklarhet.

Styrelsen för Svensk Kirurgisk Förening

Ref: https://www.svd.se/han-sa-ga-harifran-annars-valdtar-jag-dig

BJS open access journal

/i

www.bjsopen.com

Snabbare operation av inflammerad gallblåsa frigör vårdresurser

/i

Om fler av de patienter med akut gallblåseinflammation som bedöms behöva kirurgi opereras vid det akuta vårdtillfället och inte vid ett senare vårdtillfälle kan man frigöra resurser. Och titthålsoperation medför lägre risk för komplikationer än öppen operation vid akut gallblåseinflammation.
Däremot är det inte klart om alla som haft gallstensanfall eller en akut gallblåseinflammation verkligen behöver opereras.
Om fler av de patienter som kommer till sjukhus med en akut gallblåseinflammation opereras inom några dygn istället för vid ett senare tillfälle sparas resurser. Cirka tre vårddagar kan frigöras för varje patient som opereras i det akuta skedet jämfört med om denne opereras i ett senare skede, då inflammationen läkt ut.
Om nio av tio av dessa patienter kommer till operation i det akuta skedet skulle vården, jämfört med idag, kunna frigöra upp till 3 300 vårddagar per år. Det motsvarar nästan 26 miljoner kronor. Idag opereras drygt sex av tio så pass omgående.
SBU konstaterar också att risken för komplikationer är mindre om ingreppet vid akut gallblåseinflammation görs laparoskopiskt, via titthål, än efter öppen operation. Titthålsmetoden är redan vanligast, men kan vara värd att överväga i ännu fler fall.
Att ha gallstenar i sin gallblåsa är vanligt och leder inte alltid till besvär. En ytterligare fråga som SBU nu försökt reda ut är om alla patienter med gallblåsesjukdom borde opereras eller om man kan vänta och se om nya besvär uppstår. Rapporten konstaterar dock att det saknas vetenskapligt underlag för att säkert kunna avgöra om det är bättre att operera än att avvakta – detta gäller vid såväl gallstensbesvär som akut inflammation i gallblåsan.

Bakgrund
Ett smärtsamt gallstensanfall – gallkolik – kan i regel avhjälpas med en dos kramplösande medicin. Akut gallblåseinflammation behöver däremot ofta opereras. Att ta bort gallblåsan är ett av de vanligaste kirurgiska ingreppen i svensk sjukvård. Gallstensbesvär är vanligare bland kvinnor än bland män.

Kontaktperson SBU:
Jan Adolfsson, tel 08-412 32 95, Jan.Adolfsson@sbu.se