Uttalande angående Nivåstrukturering och Centralisering från Svenskt Kirurgiskt Råd

Vi som tillsammans utgör Svenskt Kirurgisk Råd (SKR), ett nätverk bestående av samtliga opererande professionsföreningar och Svensk förening för anestesi och intensivvård inom Svenska Läkaresällskapet, vill göra nedanstående uttalande i debatten avseende nivåstrukturering /centralisering efter att SVT´s ”Dokument inifrån” om utredningsbetänkandet ”Träning ger färdighet” (SOU 2015:98) sänts den 2/5 och 9/5.

* Allmänt finns förstås ett samband mellan ”volym” och kvalitet, men ”volym” är bara en av flera viktiga parametrar av betydelse för patientnyttan. Det finns dock verifierade positiva effekter för vissa komplexa ingrepp som bland annat påtalats nyligen i Läkartidningen (http://www.lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2018/05/Selektiv-nivastrukturering-av-svensk-kirurgi-behovs/ ) och Dagens Medicin https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2018/05/31/koncentration-av-kirurgi-vid-aggstockscancer-raddar-liv/.Vi vill understryka att patientsäkerheten givetvis alltid måste ha högsta prioritet.

* Beräkningen av ”volym” är av central betydelse och kräver professionernas kunskap för att bli korrekt. Att enbart räkna på diagnos- och operationskoder ger en missvisande bild. Professionsföreträdare måste bedöma vad som är en lämplig ”volym” inom respektive diagnosgrupp/specialitet då ingrepp av olika karaktär skiljer sig åt. Lika viktigt som att kunna utföra ett ingrepp med hög kvalitet är att kunna besluta om och hur en operation ska utföras. Denna kompetens måste också tas med i diskussionerna om ”volym” för att patienterna ska kunna erbjudas rätt vårdinsatser.

* Beräkningarna avseende antalet sparade liv med en omfattande nivåstrukturering i SOU 2015:98 har kritiserats såväl i debattartiklar redan 2015 som av ett flertal professionsföreningar under remissrundorna 2016 och nyligen i ”Dokument inifrån”. Från många håll har påtalats att ogenomtänkta centraliseringar även av vanliga operationer medför risker för kvaliteten på akutsjukvården och andra viktiga samband mellan olika specialiteter i stora delare av landet. Nödvändigheten av samordning med planeringen av akutverksamheten påpekades även i SOU 2015:98. Ytterligare en aspekt är negativa konsekvenser för exempelvis cancerutredningar inom standardiserade vårdförlopp (SVF) i stora delar av landet. Flera professionsföreningar betonade i sina remissvar på ”Träning ger färdighet” vikten av att snarast genomföra en statlig utredning av akutsjukvården vilket inte skett. Baserat på SOU 2015:98 har landsting, regioner och Socialstyrelsen därför tagit ett flertal beslut på bristfälliga underlag. En fortsatt ogenomtänkt nivåstrukturering kan därför innebära förlust av fler liv än de som eventuellt kan vinnas med centralisering av enskilda ingrepp.

* En tydlig effekt på många håll av de genomförda förändringarna är att tillgängligheten försämrats kraftigt då exempelvis tung cancerkirurgi koncentrerats utan att tillräckliga operationsresurser säkrats. Detta har medfört längre väntetider men även svåra undanträngningseffekter för andra patientgrupper.

* Den redan utförda centraliseringen har även fått stora konsekvenser för utbildningen inom våra specialiteter. En fortsatt otillräckligt genomarbetad nivåstrukturering riskerar att medföra ytterligare påverkan med svåröverblickbara effekter för den långsiktiga kompetensförsörjningen inom ett flertal professioner inom den peri-operativa vården. Varje eventuell ytterligare förändring måste föregås av en noggrann risk- och konsekvensanalys avseende utbildningseffekterna.

* Från och med 2018-07-01 träder en ny lagstiftning i kraft vilken innebär att Socialstyrelsen ska ansvara för ”nationellt högspecialiserad vård”. Socialstyrelsen avser använda de av landsting och regioner utsedda ”Nationella programområdena” inom ”Kunskapsstyrning” trots att dessa utsetts för helt andra uppdrag än nivåstrukturering. I ett stort antal av dessa viktiga programområden saknas kompetens från berörda opererande specialiteter och anestesi och intensivvård. Vi ställer oss frågande till hur dessa programråd ska kunna ge Socialstyrelsens generaldirektör bra underlag för beslut avseende nationell nivåstrukturering

* Svensk hälso- och sjukvård håller enligt ett flertal internationella studier en hög klass. Detta gäller enligt vår bedömning i hög grad de opererande specialiteterna med anestesi och intensivvård. Den fortsatta nivåstruktureringen måste föregås av en nationell utredning innefattande risk- och konsekvensanalys av akutsjukvården och andra för helheten viktiga samband, om vi även i fortsättningen ska kunna erbjuda alla patienter vars tillstånd kräver ställningstagande till och genomförande av en operation för att bli hjälpta eller botade en god vård. I annat fall riskerar centraliseringen att bit för bit rasera en i stort mycket väl fungerande sjukvård i stora delar av landet med allvarliga konsekvenser som följd.

* Utvecklingen av hälso- och sjukvården måste dock fortsätta och vi erbjuder därför Socialstyrelsen och ansvariga för landstingens och regionernas kunskapsstyrning samarbete med att nominera lämpliga personer med kompetens och professionell legitimitet för att säkra kvaliteten i det fortsatta arbetet i olika programråd och sakkunniggrupper. Det är vårt gemensamma ansvar att tillse att alla patienter med behov av olika former av operationer erbjuds en god vård och vi vill gärna samverka för att säkerställa detta.

Styrelserna för:

Svensk Barnkirurgisk Förening

Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård

Svensk Förening för Kärlkirurgi

Svensk Förening för Obstretrik och Gynekologi

Svensk förening för Otorhinolaryngologi, Huvud- och Halskirurgi

Svensk Handkirurgisk Förening

Svensk Kirurgisk Förening

Svensk Neurokirurgisk Förening

Svensk Ortopedisk Förening

Svensk Plastikkirurgisk Förening

Svensk Urologisk Förening

Sveriges Ögonläkarförening

 

Stefan Lindgren

Ordförande Svenska Läkaresällskapet

Britt Skogseid

Tillträdande Ordförande Svenska Läkaresällskapet

SKF statement

Styrelsen för Svensk Kirurgisk Förening är fortsatt kritisk till analyserna i ”Träning ger färdighet” och betonar att akutsjukvården först måste utredas innan ytterligare förändringar sker.

Styrelsen för Svensk Kirurgisk Förening har liksom kollegor runt om i landet tagit del av Dokument inifråns professionella genomgång av den statliga utredningen “Träning ger färdighet”.

Vi vänder oss dock starkt emot det framförda argumentet att man från professionens håll inte har ifrågasatt utredningens redovisning av sambanden mellan volym-kvalitet, samt vinsterna av en omfattande nivåstrukturering av kirurgin. Vad som är en lagom nivå avseende volym för flertalet kirurgiska ingrepp är svårt att bedöma, vilket omfattande forskning visat.

Vi vill lyfta fram de remissvar som SKFs styrelse samt dess delföreningar lämnat till utredningen men som myndigheterna valt att ignorera. Dessa remissvar kan läsas via länkarna nedan.

Vi vill betona att svensk kirurgisk vård håller en internationellt sett mycket hög kvalitet.

En eventuell ökande centralisering måste ske i samklang med en utredning baserad på faktiska siffror kring organisationen av akutsjukvård i Sverige.  Det är anmärkningsvärt att denna utredning kring akutsjukvården inte genomförts då detta även lyfts fram i “Träning ger färdighet”. SKFs styrelse ser också med oro på den ännu så länge icke transparenta processen för utnämnande av nationella råd där för patienter med behov av kirurgi mycket viktiga programområden tillsatts helt utan kontakt med vår och andra berörda professionsföreningar.

SKFs styrelse uppmanar därför till eftertanke och att man bromsar upp de processer som riskerar att för lång tid framöver rasera en väl fungerande kirurgisk sjukvård i väntan på en genomgripande utredning av akutvårdsbehoven i HELA landet.

Remissvar SKF – Träning ger färdighet

Remissvar delföreningar – Träning ger färdighet

Västra götalandsregionen, ST-block

Västra Götalandsregionen vill successivt införa obligatorisk tjänstgöring i allmänmedicin inom relevanta ST-block med start 2018. Svensk kirurgisk Förening och Utbildningskommittén har skrivit ett brev som svar på detta förslag till koncernledning Hälso- och sjukvård i Västra Götalandsregionen.

Bilagor:
Ladda ner den här filen (Bilaga_3_tjanstgoring allmanmedicin.pdf) Tjänstgöring allmänmedicin [Tjänstgöring allmänmedicin] 138 kB
Ladda ner den här filen (Brev ST-lakares placering i primarvarden VG-reg.pdf) Brev ST-läkares placering i primärvården VG-reg [Brev ST-läkares placering i primärvården VG-reg] 288 kB

Ny nationell kursledare och koordinator för ATLS

Martin Sundelöf är ny nationell kursledare och Sofi Sarin ny nationell koordinator för ATLS. Här ger de en kort presentation om sin bakgrund.

Martin Sundelöf

Jag började min kirurgiska bana på Danderyds sjukhus som allmänkirurg och ÖGI-kirurg. ATLS-kursen gjorde jag 1999 i Umeå. Allt sedan dess har jag haft ett stort intresse för traumavård och traumautbildning. Under flera år deltog jag som huvudföreläsare vid ATSS-utbildningarna på Danderyds sjukhus. 2002 vistades jag en längre tid i Kapstaden på traumarandning och 2011 började jag heltid som överläkare vid sektionen för akut-och traumakirurgi vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Från 2012 är jag kursledare för ATLS-kurserna i Solna och dessutom instruktör vid DSTC-utbildningarna samt bakjourskursen i Kärl- och Traumakirurgi. Jag har också sedan 2014 ansvarat för en uppdragsutbildning i ATLS på Island. De senaste 2,5 åren har jag istället jobbat heltid som länsdelskirurg I Norrtälje och dessutom enstaka veckor i Arvika, Gällivare och ffa Örnsköldsvik. Detta ser jag som en enorm fördel ur traumautbildningsaspekt där jag förstår såväl länsdelssjukhusets miljö och möjligheter vid traumaomhändertagande som universitetssjukhusets möjligheter. Från och med i höst är jag åter på Akut- och Traumakirurgen på Karolinska sjukhuset. Jag ser verkligen fram emot att nu få ansvara för ATLS i Sverige.

Sofi Sarin

Jag är specialistsjuksköterska inom intensivvård men har de senaste fem åren arbetat med samordning av traumasjukvården i Region Skåne på olika nivåer. Under denna tid har jag även koordinerat den lokala ATLS-utbildningen i Lund vilket varit givande och roligt. Min kliniska förankring har jag idag på Akutmottagningen SUS Malmö, där jag framför allt ingår i larmteamet på akutrummet men även arbetar med utbildning och handledning. Jag ser fram emot nya utmaningar i rollen som nationell koordinator för ATLS Sverige och hoppas på ett givande samarbete genom olika nätverk runt om i landet.

#utantystnadsplikt

Styrelsen för Svensk Kirurgisk Förening har med bestörtning tagit del av de vittnesmål som kvinnliga kollegor lyft i uppropet #utantystnadsplikt. I dessa vittnesmål är kirurger överrepresenterade. Kirurger som utsätter kollegor, studenter och patienter för trakasserier och kränkningar. Det måste uppfattas som en skam för hela yrkeskåren och kan aldrig accepteras eller ursäktas. Det har spekulerats i varför den kirurgiska specialiteten skulle vara överrepresenterad och att en möjlig förklaring skulle vara en tradition av hög andel manliga läkare inom specialiteten. En annan att det sitter en machokultur i väggarna.

Sverige har kommit långt vad gäller andel kvinnliga kirurger jämfört med andra länder och 50% av ST-läkarna inom kirurgi är kvinnor. Svensk Kirurgisk Förenings styrelse består av lika många män som kvinnor. Kollegien på de flesta kirurgiska kliniker i Sverige har en betydande del kvinnliga medarbetare, även om fler kvinnor i framtiden är önskvärt.

Svensk Kirurgisk Förening vill visa sitt tydliga stöd till alla kollegors rätt till att utöva sin profession utan förtryck. Det ska vara en självklarhet.

Styrelsen för Svensk Kirurgisk Förening

Ref: https://www.svd.se/han-sa-ga-harifran-annars-valdtar-jag-dig

BJS open access journal

www.bjsopen.com

Snabbare operation av inflammerad gallblåsa frigör vårdresurser

Om fler av de patienter med akut gallblåseinflammation som bedöms behöva kirurgi opereras vid det akuta vårdtillfället och inte vid ett senare vårdtillfälle kan man frigöra resurser. Och titthålsoperation medför lägre risk för komplikationer än öppen operation vid akut gallblåseinflammation.
Däremot är det inte klart om alla som haft gallstensanfall eller en akut gallblåseinflammation verkligen behöver opereras.
Om fler av de patienter som kommer till sjukhus med en akut gallblåseinflammation opereras inom några dygn istället för vid ett senare tillfälle sparas resurser. Cirka tre vårddagar kan frigöras för varje patient som opereras i det akuta skedet jämfört med om denne opereras i ett senare skede, då inflammationen läkt ut.
Om nio av tio av dessa patienter kommer till operation i det akuta skedet skulle vården, jämfört med idag, kunna frigöra upp till 3 300 vårddagar per år. Det motsvarar nästan 26 miljoner kronor. Idag opereras drygt sex av tio så pass omgående.
SBU konstaterar också att risken för komplikationer är mindre om ingreppet vid akut gallblåseinflammation görs laparoskopiskt, via titthål, än efter öppen operation. Titthålsmetoden är redan vanligast, men kan vara värd att överväga i ännu fler fall.
Att ha gallstenar i sin gallblåsa är vanligt och leder inte alltid till besvär. En ytterligare fråga som SBU nu försökt reda ut är om alla patienter med gallblåsesjukdom borde opereras eller om man kan vänta och se om nya besvär uppstår. Rapporten konstaterar dock att det saknas vetenskapligt underlag för att säkert kunna avgöra om det är bättre att operera än att avvakta – detta gäller vid såväl gallstensbesvär som akut inflammation i gallblåsan.

Bakgrund
Ett smärtsamt gallstensanfall – gallkolik – kan i regel avhjälpas med en dos kramplösande medicin. Akut gallblåseinflammation behöver däremot ofta opereras. Att ta bort gallblåsan är ett av de vanligaste kirurgiska ingreppen i svensk sjukvård. Gallstensbesvär är vanligare bland kvinnor än bland män.

Kontaktperson SBU:
Jan Adolfsson, tel 08-412 32 95, Jan.Adolfsson@sbu.se